CHRISTER POSSE VAR endast två år, då hans fader Axel Posse - liksom även andra av släkten - på grund av trohet mot den laglige konungen Sigismund blev tvungen att, för hertigens av Södermanland, sedermera Carl IX:s förföljelse, fly från Sverige till Sigismunds hov i Polen, där han avled 1612. Sonen Christer uppfostrades av sin moder, Märta Oxenstierna, på Ro gård i Västergötland och hade efter moderns död hennes kusin rikskansler Axel Oxenstierna till förmyndare.

   Stora Roo gård.

Vid tolv års ålder började Christer Posse sina studier vid Uppsala akademi, vid aderton ansågs hans utbildning vara fullbordad och han började sin tjänst som hovjunkare hos den unge kung Gustaf Adolf, till vars svit han hörde vid friarfärden till Maria Eleonora och hovet i Brandenburg. Några år senare fick Christer Posse medfölja sin släkting riksdrotsen Gabriel Oxenstierna på dennes ambassad till Danmark och därpå till England.

Under kriget i Livland åtföljde han Gustaf II Adolf och fick därunder uppdraget att föra stoftet efter kungens broder, den vid Narva avlidne Carl Filip den långa vägen över Finland och runt Bottniska viken ned till gravsättningen i Strängnäs domkyrka. Ett liknande sorgligt uppdrag blev anförtrott åt Posse, då han hade att möta sorgetåget från Lützen och föra den stupade hjältekungens stoft från Wolgast över till Sverige.

Året efter kungens bortgång har Christer Posse lämnat tjänsten på slottet och blivit assessor vid Svea hovrätt och fyra år senare sker hans utnämning till ståthållare och landshövding över det stora ”Norrlandet”.

Som änkedrottningen Maria Eleonora disponerade ”Gefle-Hus och Staad” i livgedinget, slog sig Christer Posse för en tid ned i Hudiksvall med sin familj.

Han får genast känning med de besvärliga vägarna och stora avstånden och inger till regeringen förslag om förbättring av gästgiverierna. Den segslitna frågan om böndernas förpliktande till ”friskjutsning” är anledning till klagomål och regeringsdebatter, men förblir olöst även under Posses landshövdingetid.

  Gastgiveri 1834

Den 18 april 1640 är Rådet i Stockholm samlat för att taga del av en skrivelse från landshövding Christer Posse. Han klagar över att han har besvär med en som påstår sig vara ombudsman för änkedrottning Maria Eleonora och som uppvisar brev, vari H. K. M:jt befaller honom hindra allmogen i hennes livgeding att åtlyda kallelsen till Utskrivningskommissionens möten. Bönder från Torsäker och Ovansjö, som Rådet inkallat som vittnen, bekräfta detta. Rådets beslut blev att två av dess ledamöter skulle uppvakta H. M:jt änkedrottningen med bestämd begäran ”att hon icke gifver uppdrag åt sådane, som intet förstånd eller vetskap hafve”. - Ett par månader därefter har Maria Eleonora i hemlighet flytt ur landet. Hennes livgeding blev med anledning härav indraget och åter förenat med det övriga länet.

I riksrådsprotokollet av den 6 juli 1640 står att läsa: ”Diskuterades om Herr Christer Posse, Ståthållare över Norrlanden, att han för sin ohälsas skull borde transporteras från Norrlanden till en annan charge, eftersom hans gouvernement och resorna så besvärliga äro. Och syntes Rådet billigt vara att det stora länets norra och södra del varsin Ståthållare hade.”

Posse blev redan nästa år transporterad till ståthållare och landshövding på Västerås slott och län, men även denna mindre krävande ”charge” var för mycket för hans av ohälsa brutna krafter. Redan på våren 1643 är han död.

På hösten detta år ”resolverades i Rådet att Sal. Christer Posses efterlefverska, Fru Christina Sparre, skulle njuta nådeåhr af landshövdingebeställningen”.

Christer Posses porträtt är av okänd konstnär.