REGISTER NR 3

A: ABF   Arbetareföreningen   Avans flygfält

B Biografer

C:

D:

E:

F: Folkkindergarten

G: Gammelbron   Gefle Fruntimmersförening   Gävle Arbetareinstitut   Gävle joggar jorden runt   Gävle-Sandviken Flygplats   Gävle stads hembygdsråd

H:

I: 

J:

K: Konsumvaruhuset   Kålhagen

L: Landin, Anders Petter   Lindblad, Pär

M: Möller, Yngve

N: Norling, Nils Sigfrid   NTO

O:

P:

Q:

R: Rillen

S: Skottes musikteater   Stadsbiblioteket   Strömsbro skola   Sveatorget   Svinstallarna

T:

U:

V: Vattenverket Helsan   VM i motorflyg   Villa Rettig

W:

X:

Y:

Z:

Å:  Ågren, Robert

Ä:

Ö: Ödman, "Pelle", Nils Petrus   Östra badhuset

---------------------------------------------------

ABF

Arbetarnas Bildningsförbunds Gävleavdelning startades 1920 av 23 fackföreningar och organisationer. Sedan 1914 fanns då ett bibliotek i Gävle som riksorganisationen svarade för. Barnbibliotek startades 1947.
Biblioteket på 4.500 band överlämnades 1955 till Gävle stadsbibliotek
På 1940-talet hade ABF gymnastikgrupper, bland andra elitgruppen Stenmans pojkgrupp. 1950-1951 bildades ABF-sångkören och 1958-1959 en stråkorkester. I samarbete med Gästriklands folkhögskola startades 1966 en konstskola som senare togs över av landstinget, och på 1940-talet inleddes studiesamarbete med amatörteatergruppen Studio Variant
ABF drev på 1950-talet en bilskola tillsammans med facket (FCO), IC (det gamla namnet på OK), Folksam och Konsum.
ABF har även engagerat sig i Gävle Närradio med egna sändningar.
Källa: ABF Gävle 50 år, 1920-1970.
Internet: www.abf.se/gavleborg/gastrikebygden

Tillbaka 

Strömsbro skola

Hillevägen 11, grundskola. Skolan byggdes 1875 i trä efter ritningar av M.A. Spiering, grundade på "Normalritningar för folkskolehus" från 1865. Till Strömsbro skola hör Bränneriskolan från 1830 och dess pendang, byggd som gymnastikhus.
1996 invigdes ytterligare ett skolhus på området med en exteriör som det gamla skolhuset men med miljövänlig inredning. Arkitekt Johan Skoog arkitektkontor AB.

Tillbaka 

Gefle Fruntimmersförening

bildades 1845 för att främja fattiga små barns undervisning och vård, stödja skolråden vid folkskolan för flickor och ge skydd och uppfostran åt nödställda. Föreningen öppnade en småbarnsskola där cirka 40 barn i åldrarna 3-7 togs emot medan föräldrarna arbetade.
Fruntimmersföreningen bildade också en skyddsförening som gav obemedlade kvinnor arbete med sömnad, startade en hushållsskola och en arbetsstuga där barn och ungdomar togs emot efter skolan. 1849 köptes egen fastighet på Södra Kungsgatan.
I föreningens styrelse ingick landshövdingens, borgmästarens och andra inflytelserika mäns fruar. Förutom egna medlemsavgifter och gåvor kunde de även genom sina makars stora inflytande i Gävle få bidrag till den omfattande verksamheten. Föreningen var 1946 med om bildandet av Stiftelsen daghem för barn i Gävle, ingick i dess styrelse och gav ekonomiskt stöd. Fruntimmersföreningen upplöstes 1948.

Tillbaka 

Folkkindergarten

På enskilt initiativ inrättades 1909 folkkindergarten för undervisning av och sysselsättning för barn från fattiga hem under skolåldern. Från 1912 bedrevs verksamheten med bidrag från Gävle stad, som 1916 upplät lokaler i den fastighet där Vandrarhemmet senare fick lokaler. Från 1930-talet fanns några privata kindergarten.
1947 övertogs verksamheten av Stiftelsen Daghem för barn i Gävle.

Tillbaka 

Stadsbiblioteket

se Gävle stadsbibliotek.

Tillbaka 

NTO

nykterhetsorganisationen Nationaltemplarorden, bildades 1922 genom en sammanslagning av Nationalgodtemplarorden och Templarorden. I Gävle fanns då Templarordens tempel (lokalförening) 117 Gästrikland, bildad 1888, som köpt Norra bönhuset som sin lokal, och där fortsatte NTO sin verksamhet. Templet Nordstjärnan hade sin lokal på Södra Rådmansgatan 7. Templarorden har i Gävle, Bönan och Bomhus haft flera lokala föreningar. Slogs 1970 ihop med IOGT.

Tillbaka 

Konsumvaruhuset

i hörnet av Drottninggatan/Norra Kungsgatan invigdes 1938, det andra i landet utanför Stockholm. Tomten med affärsfastighet köptes 1929, och där hade då Eskilstunaboden sin butik. Huset fick lämna plats för det nya varuhuset med både restaurang och konditori. 1954 öppnades Sko-Konsum och en livsmedelshall i nybyggda, intilliggande Trygghuset. 1955 förbands entrén vid Drottninggatan med andra våningen, där herrkonfektion låg, via stadens första rulltrappa. Restaurangen flyttades då till tredje våningen.
I början av 1960-talet var en utbyggnad nära då den nybildade länssparbanken ville sälja Sparbankshuset till Konsum Alfa, som ville riva det gamla huset och använda marken till att utvidga varuhuset. Den lokala opinionen fick banken att ändra sig, och huset räddades.
1964 fick varuhuset namnet Domus. Det flyttades 1973 när det nya varuhuset på andra sidan av Stortorget stod färdigt. Andra butiker tog över lokalerna.

Tillbaka 

Biografer

Roxy på Drottninggatan 14 invigdes 1935. Som första film lockade man med tecknat, Max Fleischers "Bröllopsresan till månen". Sista föreställningen visades 25 april 1971, och huset är nu rivet.

Roxy på Drottninggatan 14 invigdes 1935. Som första film lockade man med tecknat, Max Fleischers "Bröllopsresan till månen". Sista föreställningen visades 25 april 1971, och huset är nu rivet.Fotograf: Carl Larsson/Ur Länsmuseets samlingar.

Redan i början av 1900-talet öppnades biografsalonger i Gävle, flera av dem med kort verksamhetstid. Den store pionjären var Erik Hammar, som 1905 startade Olympia, 1912 Röda Kvarn och 1917 Regina.
Något år efter 1905 startades Phorso på Drottninggatan 21 och 1909 Gefle Biograf-Teater i Centralpalatset. 1912 och något år framåt fanns Central-Teatern i Centralhotellet (se Grand Central Hotel), och ytterligare en biograf etablerades i Gävle Arbetareförenings hus på Nygatan 24. Den övertog senare namnet Olympia.
I Ordenshuset vid Södermalmstorg fanns Gevalia, en lokal som bland annat hyrdes ut till Pariserbiografen, ett ambulerande företag som då och då kom med både utrustning och film i bagaget. 
1923 fanns fem biografer i Gävle: Rivoli vid Södermalmstorg, Metropol, Olympia, Röda Kvarn och Regina.
På 1930-talet öppnades Roxy och Saga, på 1940-talet Grand, följd av Folkan i Folkets hus. 1956 kom Aveny och 1957 Spegeln.
1977 omvandlades Aveny till filmsalongen Sandrew 1-2-3-4. 1991 invigdes Filmstaden som tagit upp gamla biografers namn på sina salonger. Ungefär samtidigt stängdes Spegeln och Royal. Sensommaren 2007 stängdes Sandrew 1-2-3-4 (som under en tid fått överta det gamla namnet Royal) sedan ägaren Astoria Cinemas gått i konkurs. SF köpte konkursboet men ansåg det inte lönsamt att fortsätta driva biografen i Gävle. Källa: Ljungström, J.G: Artiklar i Gefle Dagblad 11 november 1996 och 2 maj 1997

Tillbaka 

Ågren, Robert

(död 1917), redaktör för Arbetarbladet 1902-1903. Utbildad målare, skrev dikter, noveller och en roman. Skrev krönikor i Arbetarbladet under vinjetten "Skärseld".

Tillbaka 

Norling, Nils Sigfrid

(1880-1956), född i Skåne, chefredaktör för Arbetarbladet 1910-1948. N. skrev antifascistiska artiklar under andra världskriget, vilket ledde till att tidningen drogs in tre gånger. Ledamot av riksdagens första kammare 1919-1936, ledamot av stadsfullmäktige, dess ordförande 1931-1946, vice ordförande i Sveriges storloge av IOGT 1920-1945. N. redigerade tidskriften Föreläsningsbiblioteket 1931-1939 och gav ut diktsamlingen "Under röda fanor" 1905, novellsamlingarna "Människobarn" 1912 och "Göingar och annat folk" 1924. Wikström, V: Glimtar ur Arbetarbladets 75-åriga historia; Svenska män och kvinnor.

Tillbaka 

Möller, Yngve

En testbilds brödtext

En testbilds brödtext

(1912-1994), född i Onslunda, Kristianstads län, chefredaktör för Arbetarbladet 1948-1972. Dessförinnan medarbetare i olika tidningar och från 1942 till 1948 som LO:s pressombudsman. Ledamot av Gävle stadsfullmäktige 1950-1972, som ordförande 1958-1965 och 1969-1970. Riksdagsman 1954-1972, delegat i Europarådet 1958-1964, i Unescorådet från 1958 och i FN 1963-1971 samt 1977.
Möller utnämndes 1972 till ambassadör i Washington, men de diplomatiska förbindelserna bröts när president Nixon irriterade sig på Olof Palme och M. fick inte flytta till USA. Han blev i stället ambassadör i Oslo 1973 och stannade på den posten fram till pensioneringen 1978.
M. skrev bland annat biografier om Östen Undén, Rickard Sandler och Per Edvin Sköld och gav ut sina memoarer. Möller, Y: Mina tre liv. Se även Wikström, V: Glimtar ur Arbetarbladets 75-åriga historia 1902-1977.

Tillbaka 

Kålhagen

är ett område på Brynäs som beskrivs av författarinnan Ingrid Kumlin och som givit upphov till namnet Kålhagsgatan. Kål var billig mat som de flesta familjer fick hålla till godo med, åtminstone på vardagar, och minst en kålhage fanns i alla svenska städer på 1800-talet.

Tillbaka 

Sveatorget

I en stadsplan för Brynäs som C.L. Almgren och E.A. Hedin utarbetade 1888 föreslogs att ett torg skulle anläggas vid Brynäsgatan nära den plats där Brynässkolan nu står. I anslutning till torget skulle som tvärgata till Brynäsgatan Sveaesplanaden anläggas. Planerna förverkligades inte. Brynäs, en stadsetnologisk studie av en arbetarstadsdel under 200 år.

Tillbaka 

Svinstallarna

Svinstallarna

Svinstallarna

har blivit ett samlingsbegrepp för en del av industriområdet Sörby Urfjäll. Gävle stad hade där, alldeles intill Österbågen, avfallsverk med svinuppfödning in på 1950-talet, varefter ladugårdsverksamheten fick ge vika för industriföretag. Allra först var Gävle förnicklingsföretag, som 1952 tog över en del av själva ladugårdslokalen. Se även Renhållningsverket.

Tillbaka 

Gävle stads hembygdsråd

tillsattes 1923 för att med sitt arbete vårda och höja Gävle stads skönhet och trevnad, värna stadens natur, naturminnen och fasta fornlämningar. Rådet skulle också tillvarata offentliga byggnaders historiska och konstnärliga värden och bereda namn på gator, torg och byggnadskvarter. Rådets ledamöter valdes av stadsfullmäktige, och självskrivna var byggnadsnämndens ordförande, stadsarkitekten, en tjänsteman från Gavlegårdarna AB och senare även chefen vid Gävle museum ( Länsmuseet).
Rådet stödde förslaget om ett friluftsmuseum som Lennart Aspelin och Bertil Rehnquist motionerat om till stadsfullmäktige 1943 för att bevara några äldre hus från Söder.
I arbetet med Södersaneringen kom bevarandefrågor åter upp och hembygdsföreningen Gävle Gille, där hembygdsrådets ordförande var en av initiativtagarna, bildades.
1973 ersattes hembygsrådet med centrala kulturnämnden.

Tillbaka 

Landin, Anders Petter

(1811-1881), boktryckare som hade livlig förlagsverksamhet och en bokhandel i Gävle. L. grundade 1837 ett tryckeri där han samma år började trycka Norrlands-Posten, som han redigerade i 32 år. L. ville verka för liberala idéer och "litterärt kolonisera Norrland".
L. startade i Sundsvall 1841 Alfwar och Skämt som efter namn- och ägarbyten fick namnet Sundsvalls Tidning 1873 och ännu ges ut, nu som 7-dagarstidning. Han startade även Jemtlands Tidning 1845, Helsingar 1857 och tryckerier i flera Norrlandsstäder.
L. anlade även en torvfabrik och Gadöborgs pappersbruk i Mackmyra. Han var en av bildarna av Gävle Arbetareförening och Gävle Museiförening samt 1846 en av stiftarna av en förening för handelsfrihet.
L., som arbetade mot skråväsende och tullar, flyttade senare till Stockholm. Blad, C: En tidnings historia, Sundsvalls Tidning under 150 år; Nordmark, D: Det förenade samtalet.

Tillbaka 

Gävle Arbetareinstitut

bildades 1883 på initiativ av Gävle Arbetareförening. Institutets syfte var att bedriva bildningsarbete, att verka helt opolitiskt och stå utanför alla religionstvister. "Att bibringa arbetarna insikter i naturens och mänsklighetens lagar och att därigenom höja och stärka den sedliga kraften samt lämna samhället ett tillskott av intellektuella och moraliska krafter". Förste ordförande blev doktor Adolf Grape, se även Grapes minne, och en av föreståndarna har varit Oskar Fyhrvall.
Institutet arrangerar varje vecka föreläsningar i Forumlokalen, Norra Köpmangatan 11, på Länsmuseet, Gävle stadsbibliotek eller i andra lokaler.

Tillbaka 

Ödman, "Pelle", Nils Petrus

(1838-1911), blev 1877 lektor för levande språk på Högre Allmänna Läroverket i Gävle (se Vasaskolan). Han ivrade för att i tal och skrift förädla ungdomens nöjesliv och startade 1882 uppläsnings- och sångaftnar för att skaffa medel till välgörande ändamål. Ordnade även aftonunderhållning för arbetarna på de stora industrierna i Skutskär, Sandviken, Strömsbro och Gävle. Ö. skrev dikter till olika fester i Gävle och gav 1881 ut ett urval av publicerade dikter och skisser under titeln "Ungdoms- och reseminnen. Vers och prosa". Han skrev också novellsamlingar som gavs ut 1881-1896 och blev uppburen författare i hela landet. Hans dotter Gerda Ödman gav 1942 ut "På den tiden, minnen från 90-talets Gefle" där hon bland annat berättar om sin far. Svenska män och kvinnor.

Tillbaka 

Skottes musikteater

en fri teatergrupp som bildades 1979, kom till Gävle från Luleå 1983 och fick lokaler i Gamla Grand. Flyttade 1995 till nedlagda biografen Spegelns lokaler på Köpmangatan. Den gamla bion hade då byggts om till en modern teater där varannan bänkrad kan bytas ut mot bord för servering.
Skottes gör teaterföreställningar med musik för barn men även teater och kabaréer för vuxna. "Paddan och Grodan" är en uppmärksammad barnteateruppsättning som även visats på barnteaterfestivaler ute i Europa. 1987 fick teatern för sin "Kung Ubu" den internationella barn- och ungdomsteaterföreningen ASSITEJ:s pris för bästa barnteaterföreställning.

Tillbaka 

Arbetareföreningen

se Gävle Arbetareförening.

Tillbaka 

Rillen

En testbilds brödtext

En testbilds brödtext

Gävle Folkdanslag, bildades 1954. Laget har lokaler i Gefle Frivilliga Skarpskytteförenings gamla lokaler på Rödjningen. Namnet Rillen kommer från en lokal schottisvariant.

Tillbaka 

Gävle joggar jorden runt

En testbilds brödtext

En testbilds brödtext

ett motionsarrangemang som är det största i sitt slag i Sverige, har sedan 1989 arrangerats vid Hemlingbystugan två veckor i september. I olika klasser utmanar anställda vid många företag varandra på antal joggarkilometer. Antal sammanlagda kilometer i hela arrangemanget delas sedan i jordens omkrets. 1998 joggades nästan tolv varv runt jorden.

Tillbaka 

Lindblad, Pär

(1907-1981), målare och skulptör. Började som biografmusiker men hade ett tidigt intresse för måleri. På 1930-talet var han tecknare och fotograf hos Carl Larssons fotoateljé. Debuterade som konstnär 1942 med en utställning som visades i Stockholm, Sandviken och Gävle, men han blev inte uppmärksammad då. En utställning i Stockholm 1944 blev däremot en av 1940-talets succéer - endast två av de utställda verken förblev osålda.
L. var produktiv, hade ett 30-tal egna utställningar och deltog i samlingsutställningar. Från romantiska bilder på 1950- och 1960-talen övergick han till förenklade målningar med stark känsla för färg.
Lindblad gjorde även skulpturer för Gävles offentliga utsmyckning - som "Solöga" vid Stigslundsskolan, "Hund och katt" i Sätra, "Tre bockar" i Eriksbergsparken och "Skogsblomma", "Karlavagnen" och "Anhalten" i Andersberg.
L. är representerad bland annat på Moderna museet och Nationalmuseum i Stockholm och i Gävle på Länsmuseet. Han fick Konstakademiens stora stipendium 1972 och 1973, Gävleborgs konstförenings stipendium 1974 samt Gävle kommuns kulturpris 1976. Hökby, N.G: Pär Lindblad, utställningkatalog för minnesutställning, Länsmuseet 1983.

Tillbaka 

Avans flygfält

som invigdes 1946, kom till på initiativ av Gävlebygdens flygklubb. Levenius hage vid Avan, ägd av Gävle stad och Gestrinska donationen, arrenderades av flygklubben som landningsbana med en lada, uppförd 1945, som hangar. Mellan 1963 och 1968 byggde klubben en 820 meter lång och 54 meter bred bana. 1973 byggdes en ny hangar med liten expedition, och Gävle skidklubbs stuga vid Måsberget flyttades till flygfältet som klubblokal. 1989 flyttades verksamheten till Gävle-Sandviken flygplats i Rörberg. Flygfältet har senare tagits i anspråk av Gävle Golfklubb. Berglund, A: Gävlebygdens flygklubb 40 år.

Tillbaka 

Gävle-Sandviken Flygplats

i Rörberg, Valbo, invigdes i oktober 1971. Trafiken startade 1 november och första reguljära turen gick till Göteborg med Metropolitanplan.
Avtal träffades 1964 mellan Gävle/Valbo och fortifikationsförvaltningen om att förlägga en civil militärflygplats till Rörberg, att byggas i två etapper och tänkt även för chartertrafik till semesterorter.
Med tiden kom Gävle att ansvara för 91 procent och Sandviken för 8 procent av driften av flygplatsen med trafik till och från Arlanda.
1989 byggdes en större vänthall. Flygplatsen har hyrts och använts av flera organisationer, som Gävlebygdens Flygklubb och Valbo Flygklubb. Privata flygplansägare har skaffat egna hangarer och en hangar för två maskiner iordningställdes av Nyge Aero, som engageras för målflygning åt försvaret. Lantmäteriets bolag Metria fick verkstad och lokaler där till sina flygfotografer. Flygplatsen används även av taxiflygbolaget Arlanda Helikopter när det flyger ut plantor åt skogsbolagen.

Tillbaka 

VM i motorflyg

det första i Sverige, arrangerades 1975 av Gävlebygdens FlygklubbGävle-Sandviken flygplats med deltagande av 39 piloter, därav två kvinnor, från 14 nationer. Carlsson, C: 50 år med Gävlebygdens flygklubb 1938-1988.

Tillbaka 

Concordiakören

som sägs vara Nordens äldsta blandade kör, bildades 1805 som musiksällskap men blev senare kör. Under organisten Carl Johan Mobergers ledning blev kören framstående och "berömd i Norden". Efter Mobergers död började kören så småningom tappa sin topposition, och 1869 avstannade verksamheten helt. Den återupptogs på 1880-talet under Wilhelm Björkgrens ledning.
Kören har sjungit oratorier och arrangerat konserter och soaréer - dels för att höja den musikaliska bildningen men även för att samla medel till Pauvres honteux, "fattiga men stolta". Började samarbeta med Orkesterföreningen (se Gävle symfoniorkester) när den bildats 1912. Wesslén, B: Glimtar från musiklivet (ingår i Ur Gävle stads historia).

Tillbaka 

Södermalm

stadsdel söder om kåkstaden på Söder som tillkom i början av 1800-talet enligt den rutplan som fanns redan 1794 för om- och utbyggnad av Söder. Där vretar och kålgårdar legat blev alla tomter nu lika stora. Södermalm var färdigbyggt vid mitten av 1800-talet och kom att bebos av arbetare och lägre tjänstemän. Över två av tomterna lades Södermalmstorg. Karlström, T: Gävle stadsbild. Se även Sterner, J: Gatunamn och Gävlehistoria (Från Gästrikland 1997).

Tillbaka 

Gammelbron

gång- och cykelbro som förbinder Gammelbroplan med Strandparken. En bro har funnits där sedan 1400-talet och var tills Nybron byggts den enda förbindelsen med landsvägen söderut. Bron började brinna vid stadsbranden 1869 och revs då för att elden inte skulle sprida sig söderut. Den byggdes upp igen och broförbindelse har sedan dess funnits där.

Tillbaka 

Gästgifvargården

med skjutsstation och krog låg i hörnet Trädgårdsgatan/Södra Kungsgatan. Trädgårdsgatan fanns ungefär där Hamiltongatan i dag går fram.
Gården, som 1777-1787 inrymt ett barnhem (se Operahuset), byggdes ut 1791 och kom efter hand att bli en sluten anläggning med gästgiveri som omfattade mangårdsbyggnad och nödvändiga uthus, stall och bodar. Sedan verksamheten upphört 1901 hyrde Gefle Godtemplares byggnadsförening fastigheten, inkluderande den trädgård där Godtemplarträdgården hade sin verksamhet.

Tillbaka

Drottninggatan

blev förutom Kungsgatan det enda resultatet av Nicodemus Tessins förslag till stadsplan på 1660-talet (se Stadsplaner). Gatan, som på 1700-talet även kallades Lötgatan, sträcktes österut från Stapeltorget. I förlängningen byggdes i början av 1700-talet en träbro, kallad Järnbron, över Östra Lillån till Alderholmen.
Drottninggatan, inritad på Christopher Stenklyfts karta 1706, var då en fortsättning på landsvägen för järntransporterna från Bergslagen genom Valbo och till den nya järnvågen. Gatan, som efter stadsbranden 1776 rätades, går i dag från Drottningbron utefter Stortorgets södra sida, förbi Rådhustorget och Centralplan till Alderholmen.
1926 öppnades en gångtunnel under järnvägen, med stor överbyggnad, kallad Triumfbågen. Gasbelysningen utefter Drottninggatan ersattes 1932 med elektriska lampor.
En västlig bit av Drottninggatan blev en del av Stortorget vid ombyggnaden på 1970-talet, och gatan är sedan 1996 gågata i sin helhet väster om järnvägen sedan delen mellan Köpmangatan och Centralplan byggts om. Där har den gatsten som fanns under asfaltbeläggningen kommit till användning på nytt.
Intill korsningen med Norra Kungsgatan står skulpturen "Getgubben" av Allan Runefelt, gåva av GDJ-fonden 1986. Karlström, T: Gävle stadsbild; Sterner, J: Gatunamn och Gävlehistoria (Från Gästrikland 1997).

Tillbaka

Västra fabriken

se GEFLE.

Tillbaka

Södra fabriken

se Gefle Kakelfabriks AB.

Tillbaka

Wibom, Maggie

Maggie Wibom

Maggie Wibom

(1899-1961), född i Gävle, konstnärinna, utbildad i skulptur och måleri vid Högre Konstindustriella skolan i Stockholm. Arbetade som dekoratör och formgivare hos Bobergs Fajansfabrik AB 1925-1933, därefter på frilansbasis för Gefle Porslinsfabrik i ett par år och senare även för S:t Eriks Lervarufabrik i Uppsala.
W. grundade 1938 keramikverkstad i Stockholm. Dekoren på hennes fat och keramikplattor var oftast blommor. På hennes sista stora konstutställning på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg 1944 visades även porträtthuvuden av Gunder Hägg och andra kända personer.
Till Gävles 500-årsjubileum 1946 gjorde Wibom en väggdekoration i Centralcaféet med en känd litografi av Ferdinand Tollin som förebild. På beställning av Gävle socialdemokratiska kvinnoklubb gjorde hon 1949 i Drejarsalen i Folkets hus en väggdekoration med Kata Dalström som huvudgestalt. Lundblad, B: Bo Fajans keramiktillverkning i Gävle 1874-1967.

Tillbaka

Trost, Eugen

Eugen Trost

Eugen Trost

Rubin var Gefle Porslinsfabriks största försäljningssuccé någonsin.

Rubin var Gefle Porslinsfabriks största försäljningssuccé någonsin.Fotograf: Annakarin Björnström

(1898-1983), chefsdekoratör vid Gefle Porslinsfabrik. Född i Tyskland där han fick sin utbildning. Anställdes 1922 vid Gefle Porslinsfabrik och blev kvar där till pensioneringen 1963. Han fick leda och utbilda dekoratörerna och ta fram nya dekorer och glasyrer. Bland annat tog han fram motiven för porslinsfabrikens årstallrikar. Trost målade för hand brickor med mönstret Meissenblom, liksom jubileumsgåvor och kungapresenter. Bland hans mer kända dekorer kan nämnas Röd rubin, som tillverkades 1940-1958 och blev porslinsfabrikens största succé. Zebra var i produktion 1955-1967 och Gyllen som tillverkades från 1946 till 1958. Trost var engagerad i Katolska församlingen. Hafdell, L: Chefsdekoratören Eugen Trosts förnämsta produktion vid Gefle Porslinsfabrik 1931-1959, betygsuppsats Stockholms universitet (stencil)

Tillbaka

Fängelset

Hamiltongatan, "Hotell Hamilton", väster om Gävle slott, byggdes 1842-1847 och är ett av de äldsta bevarade cellfängelserna i Sverige. Fängelset uppfördes med byggnadskropparna i T-form och tillbyggdes med en flygel mot norr 1885. Det är omgärdat av en hög mur och innanför den uppfördes på 1970-talet en gymnastikhall. Fängelset ligger på den gamla slottsträdgårdens mark och gatan norr om det heter Slottsträdgårdsgatan.
När ett nytt fängelse byggts vid Upplandsleden i Bomhus utrymdes det gamla 1986 och övertogs av Gavlegårdarna.

I arkitekttävlingen Europan, där Gävlefängelset var ett av objekten, innebar det vinnande förslaget att endast muren och fängelsebyggnadens gavlar skulle bevaras medan huset skulle rivas och ersättas med nya huskroppar för ett 60-tal lägenheter.
Sällskapet Rädda Fängelset, som bildades 1994, samlade in namnunderskrifter som protest mot rivning och arrangerade diskussionskvällar med berörda parter. De fick sin vilja igenom: Statens fastighetsverk köpte fastigheten och renoverade den. Sedan 2003 inrymmer det gamla fängelset Sveriges Fängelsemuseum i den gamla direktionen och i tio av cellerna, medan övriga utrymmen disponeras av Kulturhuset Lättings.

Tillbaka

Avabron

över Testeboån började byggas 1922 när ny väg anlades mellan Gävle och Strömsbro. Bron uppfördes som en treledsbåge i armerad betong med 6,6 meter bred körbana. När Oscarsbron byggdes om 1954 gick trafiken över Avabron, som då fick ljussignaler som ledde trafiken i en riktning i taget över bron för att klara tyngden. I mitten av 1960-talet breddades bron till tio meter genom utkragade gångbanor. Tyngre bilar och bussar medförde att trafiken 1973 återigen måste minskas med hjälp av smalare körbana och trafikreglering. Ännu 1998 finns på båda sidor av bron den säregna trafikmaningen "Buss föres i bromitt".

Tillbaka

Gävletrion

var ett välkänt begrepp på 1940-talet. Bernt Larsson, Hilding Peterson och Oscar Haglund reste omkring tillsammans med pianisten Gunnar "Firpen" Eriksson och sjöng och spexade. De lockade stora publikskaror, och alla tre nådde också nationell berömmelse - Larsson och Haglund i sina komikerroller, Peterson som programledare i radio.
Redan på 1920-talet ingick Bernt Larsson och "Firpen" Erikson i en revygrupp som kallade sig Gävlepojkarna och i övrigt bestod av Roland Hoffman och Gösta Jahner Jansson. De reste runt i folkparkerna och kallade sig ibland även Gävlekvartetten Show String.

Tillbaka

Murénska badhuset

Murénska badhuset

Murénska badhusetFotograf: Carl Larsson (ur Länsmuseets samlingar)

eller Murénbadet, "Murre" som det i dagligt tal kallades, låg där polishuset ligger i korsningen Centralgatan-Södra Strandgatan och var med sina trappstegsgavlar ett viktigt inslag i stadsbilden men revs 1966 sedan Strömbadet tagits i bruk. Räntan från Per Muréns donationsfond användes till att bygga badhuset, som invigdes 1907.
Det fyra våningar höga tegelhuset, ritat av Ture Stenberg, hade en stor och en liten simhall, olika typer av specialbad och karbad och ansågs vara ett av landets förnämsta badhus. En gång i veckan fick kvinnor bada till rabatterat pris, männen fick samma förmån två gånger i veckan. 1910 inreddes även en tvättinrättning i huset.
På 1940-talet fanns planer att bygga på badet med ett idrottshus (se Idrottshusprojektet), men de förverkligades inte. Sedan nytt badhus tagits i bruk användes stora simhallen en tid som lokal för pingstförsamlingen medan en ny kyrka byggdes. Lokaler i huset användes även för yrkesskola, konstnärsateljé med mera. Se även Badhusprojekt. Ljungström, J.G: Artikel i Gefle Dagblad 1995-09-11.

Tillbaka

Hälsinge regementes musikkår

Musiken har varit en viktig del i varje infanteriregemente sedan indelningsverkets början - då med trumslagare och blåsare. Från mitten av 1800-talet var de av underofficers grad och fick lön ur en musikfond, men från 1901 ingick musikpersonalen som en särskild kår i Hälsinge regemente med särskild kassa, ekonomi och byggnader i Mohed. Vid regementets flyttning till Gävle kom musikkårens underofficerare att ingå i den underofficerskår som bildades 1910. På 1920-talet, när försvaret organiserades om, förminskades musikkårerna. Musikkåren spelade marschmusik på kaserngården, i parader, vid skolavslutningar, baler, kungamottagningar och höll konserter bland annat i Gävle Teater, Regementsparken och Rådhusesplanaden. Kåren lades ner 1957.
Musikkåren hade sina repetitioner i "musikladan", som 1961 blev regementets museum.
Sommaren 1996 träffades musiker från den gamla kåren och gav en konsert inom ramen för Musik i Regementsparken med företrädesvis musik av tonsättare med Gävleanknytning. Se även Bomhus musikkår.

Tillbaka
 

Silvanum

Kungsbäcksvägen, intill Strömdalens kraftstation, invigt 1961 av kung Gustav VI Adolf som ett av Europas största skogsmuseer. Till invigningen hade Bo Linde komponerat ett musikstycke för träinstrument.
Länsjägmästaren Eric Persson verkade för att en av skogsvårdsstyrelsens främsta uppgifter skulle vara undervisning om skogsvård och -bruk och upplysning till allmänheten om skogsnäringens betydelse. En stiftelse bildades 1956 av skogsvårdsstyrelsen, Gävle stad och Gävleborgs läns landsting för att uppföra och driva skogsinstitutionen Silvanum. Sven Wranérfick i uppdrag att rita byggnaden och professorn Erik Herlöw från Danmark gjorde grundläggande skissprojekt. Eric Persson deltog hela tiden intensivt i arbetet men avled i mars 1961, bara tre månader innan invigningen.
Byggnadsmaterialet associerar till skogen och dess näringar med träspån på väggarna, träkubb på gårdsplanen och slaggsten i grund och trädgårdsmur. Silvanum blev rikscentrum för skogsinformation och har fasta utställningar som visar historiskt och modernt skogsbruk.
1971 startade den årliga utställningen Trätäljare och 1981 hobbyutställningar. Här hålls slöjdmässor och svamputställningar. Till Silvanum, det latinska ordet för skogen, hör även en skogsbotanisk anläggning, arboretum, i Valls hage intill Tolvfors.
Arne Hedling var under många år Silvanums chef. Han efterträddes av Jarl Holmström. Larsson, S, med flera: Skogsmuseet Silvanum 1961-1986.

Tillbaka

Palm, August

(1849-1922), socialdemokratisk agitator och pionjär, kallad Mäster Palm eftersom han var skräddare. P. försökte redan 1884 få låna Betlehemskyrkan för ett möte, men fick nej av P.P. Waldenström.
Palm besökte Gävle första gången 1885 när han höll tal på Brynäs för 700-800 personer och andra gången året därpå. 1904 talade han i Strömsbro. Palm, A: Ur en agitators liv; Palmgren, Y: Född till agitator.

Tillbaka

Amatörteater

I Gävle har amatörteaterverksamhet varit livlig ända sedan Gefle Frivilliga Skarpskytteförening redan på 1860-talet arrangerade soaréer och teaterföreställningar för att skaffa medel till instrument för musikkåren och senare för hjälp till fattiga och sjuka i Gävle. Gymnasistföreningarna Verdandi och Runa har spelat teater och spex och ger fortfarande föreställningar. Från 1860-talet till 1880-talet hade Gävle Arbetareförening teaterverksamhet på egen scen och 1895 startade ett nytt sällskap som hölls igång i cirka 15 år. Även föreningen NT började sätta upp teaterföreställningar redan på 1860-talet.
Godtemplarlogerna började 1903 spela teater för allmänheten i Ordenshuset vid Södermalmstorg, tidigare Södra bönhuset, och kallade den då Godtemplarsalongen. Senare startades Godtemplarträdgården, även kallad Sommarteatern, på Södra Kungsgatan.
IOGT Framtiden i Strömsbro startade 1910 amatörteater och gav nyårstablåer och revyer i mer än 30 år.
NTO-amatörerna, som senare bytte namn till Amatörsällskapet Tiljan och spelade till 1946, höll till på Norra Kungsgatan 27. Flera NTO-föreningar spelade teater i Gävle, och Erik Strandmark, senare ett stort namn inom filmen, började sin bana i NTO:s teaterverksamhet. Idrottshusrevyerna startades av Idrottshusets Vänner, som bildats på 1940-talet för att främja och ekonomiskt stödja tillkomsten av ett idrottshus i Gävle. Många skickliga amatörskådespelare i Gävle fick på den tiden sin vägledning av bland andra Bruno Säfbom och Johan Jansson.
Sedan Sommarteatern på Södra Kungsgatan stängts öppnades 1952 två nya friluftsteatrar. Macce Kjellin med flera ordnade en scen i Regementsparken där man spelade till och med sommaren 1958. Där sjöng bland andra Bengt Rundgren, som senare blev operasångare. Teatern byggde 1959 en scen i parken vid Nynäs där teater spelades flera somrar.
Putte Gotthold med flera byggde senare Strömdalens Friluftsteater, en scen med servering vid Strömdalens värdshus där folklustspel och revyer spelades. Sista föreställningen gavs 1957, därefter skulle området användas för ett skogsmuseum (Silvanum).
På 1950-talet fanns också Hemgårdens revyamatörer, som spelade i Södra NTO-huset och dessutom reste ut på mindre orter och framförde sina revyer. Gefle Lyriska Teater satte 1963-1975 upp operetter i Gävle Teater och Folkets hus. Därefter producerade Lars Sigvard 1978-1988 revy och operetter under namnet Gävlerevyn.
Kusboamatörerna i Valbo spelade lokalrevy på byns utescen mellan 1952 och 1959 och har även därefter gjort sporadiska framträdanden.
Pegasus spelar arbetarteater och fick 1996 Byggnadsarbetarförbundets kulturstipendium. Bomhus Nästa startade 1984 och satte 1986 upp ett arbetarspel om Bomhus, "Ta i trä", då Svenska Träindustriarbetareförbundets avdelning 27 firade 90-årsjubileum. Gruppen har därefter spelat revyer eller operetter varje år. 1996 satte Gävle Musik- & Komediteater upp förväxlingskomedin "Trassel", en uppsättning som följts av flera. Strömsbroamatörerna är en grupp på tolv personer som varje vinter har satt upp en revy. Forsbacka Teaterförening startades 1986 och i Valbo är det Stackbo station som stått för revyunderhållningen. Norrsundets Arbetarteater, som oftast spelat på Ådala friluftsteater, har bland annat satt upp "De bröto bygd".
Flera grupper med handikapp av olika slag har bildat teatergrupper som hålls samman av Ideella föreningen Gävle Handikappteater. Sjöström, V, med flera: Minns du det än...; Wretblad, L.E: Kusboamatörerna (stencil).

Tillbaka

Rahm, Hugo

(1857-1926), arkitekt, född i Gävle, ritade villor i Saltsjöbaden och Djursholm och gjorde apoteksinredningar. Anlitades också som utställningsarkitekt och ritade bland annat svenska paviljongen vid världsutställningen i Paris 1889.
I Gävleregionen ritade R. bland annat Kastellet i Norrsundet, Strömdalens värdshus och musikpaviljongen till Grand Central Hotel i Gävle 1896.

Tillbaka

Berglund, Carl Johan

(1865-1958), hotell- och krogkung i seklets början. B. övertog 1897 Gästgifvargården och drev den till 1902 i samband med att det blev ny verksamhet där. Då köpte han Centralhotellet (Grand Central Hotel) och Järnvägshotellet. Han sålde båda dessa rörelser 1919. Under en period kring sekelskiftet arrenderade han också Strömdalens värdshus.

Tillbaka

Lind, William

(1911-1995), ofta kallad Sir William, en "titel" han fick av Sigge Fürst. L. var pianist och dirigent och i många år bosatt i Gävle, senare i Bollnäs. Han medverkade vid åtskilliga musikframträdanden i Gävle, var kapellmästare i Gefle Lyriska Teater och bildade med musiker från Gävleborgs symfoniorkester (se Gävle symfoniorkester) Gävle underhållningsorkester, som bland annat spelade i Boulognerskogen.
L. tog högre organistexamen vid Musikaliska akademien 1936, anställdes 1938 vid Sveriges Radio och blev 1945 ledare för Sveriges Radios kabaréorkester. Dirigent och arrangör för Sveriges Radios underhållningsorkester.
William Lind blev 1959 TV:s musikchef, kom samma år till TV-orkestern och gjorde i slutet av 1960- och början av 1970-talen en serie TV-program som hette "Just för Er". Han turnerade i folkparkerna med kända artister.
L. har komponerat och arrangerat underhållningsmusik och filmmusik, skrivit barnvisor och tonsatt texter av bland andra Bengt Haslum och Beppe Wolgers. Komponerade ungdomsmusikalen "Resan till månen" för TV 1965. Kända stycken är "En dröm", "Månsskensserenad" och "Jag är så glittrande glad", ofta framförd av Sickan Carlsson.
Han har även deltagit i flera musikutredningar.

Tillbaka

Carlbaum

är ett namn med Gävleklang, och det är intimt förknippat med Norelius Thorsell, senare NT-Glas. Jonas Carlbaum (1886-1953) blev VD i företaget 1919. Då firman 1978 såldes till Floatex, dotterföretag till Pilkington, ägdes den av fyra bröder Carlbaum, söner till Jonas: Bengt, Bertil, Sigvard (död 1996) och Lennart (död 1997). De har alla på olika sätt gjort sig bemärkta i hemstaden. Det gäller inte minst Bertil, "Bomben", som varit stjärna både i ishockey (se Gävle Godtemplares Idrottsklubb) och på scenen (se Gefle Lyriska Teater).
1965 framträdde både Bomben och Sigvard, kallad Spiggen, i Hylands Hörna i TV och berättade om en gammal legendarisk släkting, Bror Edvard Carlbaum, som kallade sig "Sveriges handelsresande nummer 1". Bror Edvard stammade mycket svårt, men i stället för att dölja detta handikapp utnyttjade han det när han berättade de historier som gjorde honom till just en legendarisk handelsresande. Han var så välkänd att han 1914 karikerades i Emil Norlanders revy.
Under sin karriär som resande sålde han i första hand tobaksvaror och representerade bland andra P.C. Rettig & Co. Bror Edvard Carlbaum gav 1930 ut sina memoarer under titeln "Mina memoarer".

Tillbaka

Centralbron

en träbro på järnstomme i två spann som förband Norra och Södra Centralgatan, invigdes i mars 1901 för all slags trafik. Den revs på 1960-talet när Murénbron tagits i bruk, men granitfundamentet mitt i Gavleån blev kvar. Gävles konstnämnd tog upp idén att ett sjöfartsmonument borde placeras på fundamentet, och en tävling utlystes med förbehållet att ett ankare från Briggen Gerda skulle ingå. Gävlekonstnärerna Harry Ceson, Johnny Mattsson och Juho Suni lämnade förslag. Harry Ceson vann första pris, men det blev ändå Juho Sunis förslag till gångbro, med en rund utbyggnad på mitten där tre ankare skulle placeras, som utfördes. Ett av Gerdas ankare finns med i monumentet, som invigdes 1973. Se även PontonbronKällor: Ehn, M: Skulpturstaden Gävle; Mansfeld-Håkanson, S: Skulptur i Gävleborg.

Tillbaka

Centralnämnden för fastighetsdata, CFD

Statlig myndighet för att bygga upp ett datoriserat system för registrering av alla fastigheter i landet, inrättades 1968. CFD utvecklade metoder och produkter för att kunna ta fram fastighetsanknuten information. CFD, som från mitten av 1970-talet hade arbetsplatser i Gävle, Kiruna och Ronneby för sina 220 anställda, sammanslogs 1996 med Statens lantmäteriverk till Lantmäteriverket.

Tillbaka

Burecentrum

Lantmäterigatan 4, anläggning i anslutning till Lantmäteriverket för konferenser och utbildning om internationella miljöfrågor. Namnet taget efter "Svenska kartografins fader", Anders Bure (1571-1646), vilken ritade kartor över Norrland 1603, Skandinavien 1611 och Norden 1626. Han organiserade det svenska lantmäteriet från 1628.

Tillbaka

Mårtsboobservatoriet

En testbilds brödtext

En testbilds brödtext

Lantmäteriverkets geodetiska observatorium, togs i bruk 1975. Där görs observationer av stjärnor och satellitundersökningar, bland annat fotograferingar, och där mäts även tyngdkraftvariationer. Observatoriet ingår i ett internationellt sammanhang.
Tillbaka

Fjärran Höjder

skogsområde mellan Borgmästarplan och Fridhem.
Tillbaka

Sjuksköterskeskolan

1895 fattade landstinget beslut om att anordna en ettårig kurs vid Gefle och Gestriklands lasarett (se Länssjukhuset). 1902 fastställdes regler för utbildningen, 1914 utökades utbildningstiden till två år och 1927 förlängdes den med ytterligare ett år. Efter att ha stängts 1936 öppnades skolan igen 1938. Undervisningen skedde i elevhemmet, invigt 1939, där eleverna bodde två i varje rum. 1945 startades utbildning för undersköterskor (se Vårdgymnasiet).
1953 invigdes en ny sjuksköterskeskola i sju våningar vid Västra Vägen med bostadsrum för 150 elever och lokaler där 60 elever samtidigt kunde undervisas. 1954 antogs den förste manlige elev som fullföljde sin utbildning.
1958 frigjordes skolan från lasarettet och inordnades under landstingets sjukvårdsberedning. 1977 inordnades sjuksköterskeutbildningen i Vårdhögskolan, och skolbyggnaden, senare kallad Hilton, har övertagits av landstingets administration. Lofors, L: Framåt systrar, sjuksköterskeutbildningen i Gävle 100 år, Landstinget Gävleborg.

Tillbaka

Vårdskolan

I Gävle vårdskola i Ångväveriets gamla fastighet hade tidigare högskolans vårdutbildning och gymnasiets vårdlinje sin undervisning. Lokalerna med aula, gymnastiksal, entré med kafetéria och på atriumgården en amfiteater invigdes 1985 efter en ombyggnad ritad av Thorolf Hedlund och inredningsarkitekten Stefan Brofeldt. Bland utsmyckningarna märktes "Status Terra Nova" av Hans Tjörneryd och en neoninstallation av Curt Asker. Här hade även Bollnäs folkhögskolas konstlinje sina lokaler. 1996 flyttade vårdhögskolan samman med Högskolan i Gävle-Sandviken (se Högskolan i Gävle) i gamla regementet och vårdgymnasiet och folkhögskolan fick nya lokaler i Vallbacksskolan.
Vårdskolans gamla lokaler rustades 1997 upp och blev nya lokaler för Komvux.

Tillbaka

Vårdgymnasiet

1945 startades utbildning av undersköterskor vid Sjuksköterskeskolan. 1977 delades skolan i vårdhögskola för utbildning av sjuksköterskor och vårdgymnasiet för övrig vårdutbildning men med gemensamma lokaler. 1986 fick de båda skolorna nya lokaler i Vårdskolan och 1987 fick de varsin rektor. 1996 flyttade Vårdgymnasiet till nya lokaler i Vallbacksskolan. Lofors, L: Framåt systrar, sjuksköterskeutbildningen i Gävle 100 år, Landstinget Gävleborg.

Tillbaka

Vallbacksskolan

Brunnsgatan 46. Gamla Dövstumskolan där Folkskoleseminariet och senare Högskolan i Gävle/Sandviken (se Högskolan i Gävle) haft sina lokaler övertogs 1995 av landstinget. Efter om- och tillbyggnad 1996 flyttade vårdgymnasiet dit från vårdskolan i gamla Ångväveriet. Där har även Bollnäs folkhögskolas konstlinje och delar av Västerbergs folkhögskola fått lokaler. Arkitekt för ombyggnaden var Thorolf Hedlund.
Byggnaden har inomhus smyckats med mycket konst och framför entrén står Annelie Wallins "Torso" i rödlackerad plåt. Skolan har fått sitt namn efter området. Se även Sjuksköterskeskolan. Dahl, J: Konst på Vallbacksskolan .

Tillbaka

Folkskoleseminariet

inrättat 1946, hade verksamhet i gamla Dövstumskolan, Brunnsgatan 46, med fyra- och tvååriga utbildningslinjer. Från 1959 fanns även en tvåårig och en treårig linje för småskollärarutbildning. 1968 omorganiserades seminariet till Lärarhögskolan, senare integrerat i Högskolan i Gävle-Sandviken (se Högskolan i Gävle). Den förste rektorn var Helge Granath, mest uppmärksammad som litteratör på 1920-talet. Se även Mindre folkskoleseminariet. Från Gästrikland 1970

Tillbaka

Böndernas hus

Slottstorget 1, ritat av Kaj Sucksdorff, Svenska Riksbyggens arkitektkontor, invigdes 1962. Huset byggdes av Böndernas Hus AB, där de blivande hyresgästerna Centralkassan (Föreningsbanken), Gästriklands skogsägareförening, Hushållningssällskapet, Hypoteksföreningen och även Lantbrukarnas riksförbund, LRF, ingick. Böndernas hus har även haft lantbruksnämnden, Gästriklands Hemslöjd, Gustaf Anderssons herrekipering och Pressbyrån som hyresgäster.
Redan från början fick Gävle stadsbibliotek lokaler i fastigheten. De har senare utökats. Barnbiblioteket flyttade dit 1979 och 1989 ombyggdes en butikslokal till bibliotekets Kafé Edbom. 1993 byggdes en ny entré för biblioteken och Mellanskog mot Slottstorget och den gamla biblioteksentrén mot Södra Strandgatan byggdes över. På det sättet fick biblioteket utökade lokaler som invigdes 1994.
Böndernas hus har ägts av Skogsägareföreningen Mellanskog, som 1996 försåg huset med ny fasad i trä. Byggnaden såldes 1997 till ett LRF-företag där Mellanskog är delägare.

Tillbaka

Gavleån

kallades i äldre tid för Storån eller Ån. Den rinner upp i Storsjön vid Forsbacka och flyter genom Mackmyra, Hagaström och Tolvfors, svänger runt Boulognerskogen och passerar genom centrala Gävle innan den rinner ut vid Alderholmen.
Tidigare mynnade ån ut i tre armar; Storån, som var huvudfåran, Österån (senare Östra Lillån) och Islandslillån. Gävles borgare hade rätt att lägga fiskenät och fångstanordningar i Gavleån, utom på tolv alnar mitt i ån. Detta undantag utgjorde kungsådra för vandringsfisk, enligt dombrev från 1442.
När Gävle fick stadsprivilegier 1446 låg den mesta bebyggelsen på norra sidan av Gammelbron dit Gavleån då var seglingsbar, men när Johan III på 1580-talet byggde Gävle slott kunde skeppen med byggnadsmaterial från Stockholm inte ta sig ända fram till byggplatsen.
Borgarna rensade ån, men eftersom inga kajer fanns rasade på vårarna sand och jord ner i ån och man började därför påla stränderna.
I Gavleån har funnits flera klapphus och bryggor.
Från Storsjön faller ån cirka 62 meter. Den har kraftverk i Forsbacka, Hälleströmmen, Mackmyra, Åbyfors, Prästforsen, Tolvfors och Strömdalen och en hålldamm i Gävle.
Föroreningar i ån har under årens lopp ställt till allvarliga problem för Gävles befolkning. Östra badhuset stängdes 1928 på grund av dålig vattenkvalitet, och på 1950-talet beskrevs Gavleån ofta som en stinkande kloak. En omfattande fiskdöd 1959 var ett konkret exempel på vilken skada utsläppen i ån ställde till med.
Medvetna och omfattande reningsåtgärder har gradvis lett till en påtaglig förbättring.
När Strömsborgs kraftstation tjänat ut var de gamla kraftverksdammarna förfallna. Harry Persson, en anställd på gatukontoret som iakttagit rännan och dammen efter Valskvarn, kom med idén att restaurera dessa och bygga dammar med vattenspeglar för att reglera vattenflödet. Det hela var färdigbyggt 1977. Utredning om Gavleån 1968

Tillbaka

Hjalmarson, Jarl

(1904-1993), född i Helsingborg. Landshövding i Gävleborgs län 1963-1971. Dessförinnan ordförande för högerpartiet 1950-1961. Tillsättningen blev uppmärksammad - tänka sig, en framstående högerpartist som högste styresman i "Det röda Gävleborg" - men H. vann respekt i länet för sitt sätt att sköta ämbetet. I Gävle intresserade han sig för friluftsliv och kriminalvård och från mitten av 1960-talet anlitades H. ofta som medlare i tvister på arbetsmarknaden.
H. blev jur kand 1929, sekreterare åt statsminister Lindman 1929-1930, var VD i Försäkringsbolagens förhandlingsdelegation 1941-1947 och 1962, ledamot av riksdagens andra kammare 1948-1961, svenska Röda korsets ordförande 1970-1974. H. gav också ut skrifter om politiska och arbetsrättsliga frågor. Svenska män och kvinnor.

Laessker, Olle

(1922-1992), polisman som blev Gefle Sport- och Gymnastikförenings mest framgångsrike friidrottare. L. tog i Oslo 1946 EM-guld såväl i längdhopp (7,46) som i stafett 4x100 meter. Han erövrade också två SM-guld i längd. Stor grabb nummer 11

Bladin, Gösta

(1894-1972), friidrottare i Gefle Sport- och Gymnastikförening. OS-nia 1920 i längdhopp och semifinalist på 400 meter häck i samma olympiska spel. Mångårig idrottsledare, bland annat ordförande i Gästriklands idrottsförbund och kassör i Gästriklands gymnastikförbund. Anställdes 1917 vid Gävle stad där han sedan blev idrottsplatsintendent och fick Gävle stads guldmedalj.

Cenaklet

diskussionsgrupp som hade en framträdande ideologisk roll i Gävle under första delen av 1900-talet.
Omkring 1905 började köpmannen Edvard Lindblom, hovfotografen Carl Larsson och målarmästaren Pontus Carlsson träffas vid lunchtid varje dag på Café d1Angleterre vid Rådhusesplanaden för diskussioner och filosofiskt inriktade samtal. Senare höll de till på Café Linnéa.
Gruppen drog politiker, köpmän, företagare och andra till sig, däribland redaktören Fredrik Ström på Arbetarbladet och hans kollega Fabian Månsson. De berättade nyheter och goda historier och diskuterade fram lösningar på politiska, kulturella och kommunala frågor. De ville ha bort den så kallade Triumfbågen, byggnaden över järnvägen på Drottninggatan, önskade ett församlingshus nära Heliga Trefaldighets kyrka, påverkade Staffans kyrkas placering, ville rädda den gamla rådhuspilen och förde fram kravet att Hitler skulle ut ur Europa!
Martin Kocks historia "Cenaklet Vattendroppen" inspirerade till gruppens namn "Middagscenaklet Cereal", senare Cenaklet. Gruppen tunnades ut på 1940-talet, men en ny grupp tog upp tråden i De erfarnas klubb.
Cenakel betyder enligt Illustrerad svensk ordbok "trångsynta nykterhetsvänner" och kan även enligt Nusvensk ordbok uppfattas som ironisk benämning på en läsarförening. Gefle Dagblad 1980-12-20; Särtryck i Arbetarbladet 1947.

Åkerhielm, Annie (Anna)

(1869-1956), författare, känd för Gävleborna genom romanen "Den sofvande staden" (1913) som handlar om Gävle och dess sömniga liv. Å. debuterade 1899 med "Hvidehus" och skrev därefter flera romaner och noveller, medarbetade i Gefle-Posten 1906-1912 och därefter i Nya Dagligt Allehanda med artiklar om litterära, kulturella och politiska frågor.

Lövgren, Nils

(1852-1920), kyrkoherde i Heliga Trefaldighet, utnämnd 1889, tillträdde tjänsten 1892. 1900 blev han biskop i Västerås. L. var en av pionjärerna på den kyrkliga diakonins område och initierade till att anställa diakonissor i Gävle 1892. På hans initiativ grundades i Gävle 1898 Svenska Diakonsällskapet.
L. motionerade till kyrkomötet 1908 om bildandet av Svenska kyrkans diakonistyrelse, vilken tillsattes 1910. L. stimulerade lekmannaintresset, startade frivillig kyrklig fattigvård och gav idén till att Staffans församlingshus, det första i Sverige, byggdes 1896. Han ansåg att församlingen i Gävle borde delas då den var för stor men mötte massivt motstånd av frikyrkorna och arbetarbefolkningen.
L. opponerade mot P.P. Waldenström i 1890-talets dopstrid och gav ut en mängd skrifter och artiklar i kyrkoämnen. Svenskt biografiskt lexikon; Ödman G: På den tiden.

Diakonissor

På initiativ av Nils Lövgren anställdes diakonissor i församlingsarbetet 1892. Diakonisshem fanns från 1898 på Bergsgatan 84 och från 1903 på Östra Islandsgatan 7. I Staffans hus deltog diakonissorna i verksamheten och huset kallades Diakonihuset på Kålhagen. Flera församlingar i Gävle har diakonissor och diakoner.

Bönabussarna AB

stod länge för den reguljära busstrafiken mellan Bönan och Gävle. Startades 1932 när L. Jonsson, Uppsala, övertog den busslinje som startats 1922 av bagaren David Ahlman i Varva för sommartrafik. Linjen fick åretrunttrafik när Gösta Othzén tog över bussbolaget och linjerna för Järvsta och Kubbo.
Bönabussarna köptes 1936 av S. Erixon och B. Kjellgren, som två år senare blev ensamägare. De utvidgade senare verksamheten med turisttrafik på längre sträckor. Gävle stad övertog bolaget 1961.

Sätra by

Karl IX donerade 1602 Sätra by i Hille till staden men tog senare tillbaka byn, där borgare från Gävle på 1500-talet hade haft vretar. 1681 finns Sätra by med på en lantmäterikarta. Genom Sätra by gick landsvägen mot Norrland, och den bildade bygata fram till 1946 då landsvägen fick ny sträckning.
Sätra by bestod i mitten av 1800-talet av sex ägolotter och flera torp, däribland Pingeltorp.
Vid sekelskiftet började små industrier anläggas och tomter avstyckas för Gävle stad. Sätra by inkorporerades med Gävle stad 1920. Från Gästrikland 1982; Sterner, J: Gatunamn och Gävlehistoria (Från Gästrikland 1997).

Dahlskog, Ewald

(1894-1950), målare, grafiker, hantverkare. Utbildades vid Tekniska skolan 1908-1912, genomgick måleristudier vid Konsthögskolan i Stockholm 1913-1917 och studerade dessutom bland annat i Frankrike och Italien.
D. debuterade som målare när han var 22 år. Han var även intarsiakonstnär och gjorde arbeten till konserthusen i Stockholm och Göteborg, till passagerarbåtar åt rederier och till restaurangvagnar åt SJ. Kom 1926 till Kosta glasbruk, där han utvecklade idén att slipa fram dekor i stället för att gravera.
1929 började D. hos Bobergs Fajansfabrik i Gävle och var konstnärlig ledare där till sin död. Hans första uppgift var att ta fram en kollektion till Stockholmsutställningen 1930.
Hans kännemärke är enkla former och glasyrer - dess olika verkan fångade hans intresse - och han hjälpte till att ta fram ett stort antal nya glasyrer. Bland de föremål han formgav kan nämnas kulvaser, trädgårdsurnor, fruktserviser och skålar. Han deltog i flera utställningar, dels med sitt måleri, dels med Bo Fajans-produkter, och är representerad på många museer. Lundblad, B: Bo Fajans keramiktillverkning i Gävle 1874-1967.

Post, Axel von

(1817-1906), son till Ludvig von Post, som var chef för Hälsinge regemente. Häradshövding, ägare av Åby gård i Valbo 1847-1859.
von Post var en av stiftarna till Gefle Missionsförening 1855. När olika meningar i trosfrågor uppstod trädde han och några andra medlemmar ur och bildade Gävle Evangeliskt Lutherska Missionsförening, Evangeliska Fosterlands Stiftelsen.
På Åby gård höll han konventiklar, religiösa möten utan präst, vilket då var förbjudet. Den kände lekmannapredikanten Carl Olof Rosenius och sångaren Oskar Ahnfeldt gästade von Post vid flera tillfällen.

Kafferosterier

Importen av kaffe till Gävle var på 1940-talet 11 procent av Sveriges totala kaffeimport och flera rosterier har funnits i Gävle. Det äldsta startades 1903 och övertogs 1908 av nybildade firman Emil Bohlin med märket Emboka. 1909 anlade Engwall, Hellberg & Co ett rosteri som senare byggdes ut, märket var Swea, 1923 kom Kooperativa Förbundet och året efter Isaac Westergren & Co AB med märket Izal. Ludv. Ericsson & Co AB hade märkena Leco och Gefle Vapen.
Det enda av de gamla märkena som ännu finns kvar är Gevalia, som lanserades 1920 av Vict. Th. Engwall & Co. Arbell, G: Manufakturer och industrier (ingår i Ur Gävle stads historia).

Renhållningsverket

1918 åtog sig Lantmännens kolonialvaruaktiebolag att sköta Gävle stads inre renhållning. Det innebar hämtning av matrester, sopor och latrin, och efter bearbetning såldes återvinningsbara produkter. Renhållning av gator och parker sköttes av byggnadskontoret.
Ett renhållningsverk med svinstallar för 1.500 djur, pudrettfabrik, stall för 18 hästar, ladugård för 24 kor och ett bostadshus med åtta lägenheter för personal byggdes upp i Sörby Urfjäll. I svinstallet, 130 meter långt, föddes grisar upp på matavfall och fläsket såldes i bolagets matvaruaffär på Brynäsgatan 20, öppnad 1919. På grund av svinpest och dåligt sorterat matavfall blev inkomsterna av fläsket inte de beräknade.
I pudrettfabriken, kallad skitladan, blandades latrinet med kalk eller torv till gödselmedel i pulverform.
Jordbruket drevs till 1935 men med kor endast något år. För transporterna användes till en början hästar, senare bilar. 1925 tog Gävle stad över renhållningsverket och fortsatte med uppfödning av 1.200-1.800 svin fram till 1955. Förutom kokhus för svinmaten och slakteri fanns en anläggning för att bränna djur som var otjänliga till mat.
Renhållningsverket organiserades om 1958-1959 och driften övertogs av byggnadskontoret medan bilarna överfördes till kommunens övriga bilpark i ett nytt garage 1958. Verket flyttade till transportkontoret på Näringen och blev kvar där till 1991 då verksamheten flyttade till Brynäs och man bytte namn till Gävles Renhållare. 1997 togs en ny återvinningscentral i bruk på Sörby Urfjäll. Se även Soptippar. Ljungström, J.G: Gävles Renhållare under 70 år, 1925-1995.

Karlsson på tippen

En testbilds brödtext

En testbilds brödtext

(1896-1972). Från 1961 bodde en gammal man på Avans soptipp. När vakten på tippen gått hem på kvällen hade Karlsson smugit till en gammal styrhytt som han gjort till sitt hem. För att få kontanter till mat samlade han flaskor och lump. Genom att en journalist på Arbetarbladet uppmärksammat de sociala myndigheterna på saken upptäcktes hans belägenhet 1967, och han fick efter sjukhusvistelse en egen bostad på Brynäs.
Mannen visade sig vara Karl Ivar Karlsson, i sin krafts dagar en känd cirkusartist. Han hade framträtt som atlet i olika cirkusar som "17 Karlsson".
Karlsson var volontär vid Svea Livgarde i Stockholm och tränade tynglyftning hos Stockholms Atletklubb. 1918 hade Cirkus Orlando en tyngdlyftare, Arthur Saxon, som bland annat lyfte en säck fylld med sand på 200 kilo. Direktionen lovade 100 kronor till den som kunde utmana atleten. Några av volontärerna från livgardet besökte Cirkus Orlando och uppmanade då sin kamrat, 17 Karlsson, att anta utmaningen. Med tanke på hans ringa längd, 160 centimeter, trodde ingen att han skulle kunna lyfta säcken. Från liggande ställning med säcken på ryggen kom han dock upp på knä, reste sig sedan och vandrade ut - och även tillbaka från ryttargången, fortfarande med säcken på ryggen. En kort tid därefter debuterade Karlsson i ett atletnummer på Cirkus på Djurgården och fick senare engagemang på just Cirkus Orlando. På vintrarna reste han med kolleger som gav föreställningar i olika samlingslokaler. Han sökte sig under mellansäsongerna gärna till Gävle. Wåhlberg, P.A: Artikel i Läddikan nummer 1 1983.

Statens institut för byggnadsforskning

förkortat SIB och även kallat Byggforskningen, flyttade till Gävle 1976 och fick nybyggda lokaler vid Sjötullsgatan på Brynäs. På gården finns konstverket "Lutande tornet i Pisa", mosaik av Olle Nyman.
1994 lades SIB ner för att uppstå som två högskoleinstitutioner. Den samhällsvetenskapliga forskningen blev Institutet för bostadsforskning, som sorterar under Uppsala universitet men finns kvar i Gävle. Den tekniska forskningen ställdes under Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm som Institutionen för byggd miljö. Båda institutionerna samlokaliserades först till byggforskningens hus på Sjötullsgatan, men Institutet för bostadsforskning flyttade 1998 till rådhuset i Gävle.

Nygatan

tillkom i början av 1700-talet och kallades då Den nya gatan men även Stora gatan. Den finns på en karta från 1706 som en slingrande gata i öst-västlig riktning.
På en karta från 1776 har den fått en rakare sträckning. Nygatan byggdes efter stadsbranden 1869 enligt Peter Georg Sundius förslag med två gator som delas av en trädallé. I gatans östra del, från Norra Kungsgatan, gick under många år en av linjerna i spårvägen till Tullhuset på Alderholmen. I västra delen gick en linje till Stadsträdgården. Där Nygatan korsar Rådhusesplanaden låg en vänthall kallad Korsningen.
Det första trafikljuset i Gävle sattes upp i hörnet Nygatan-Norra Kungsgatan på 1950-talet. På 1960-talet kallades Nygatan "Sveriges bråkigaste gata" på grund av att det var där raggarstråket gick fram. Eftersom de gärna stannade sina bilar vid Stortorget blev det rörigt och bråkigt och 1964 förbjöds de att stanna där.
Trafiken på Nygatan hindrades ofta av järnvägstrafiken, som korsade gatan, och det blev långa köer. Efter gaturegleringar på 1970-talet stängdes trafiken över järnvägen. Karlström, T: Gävle stadsbild; Sterner, J: Gatunamn och Gävlehistoria (Från Gästrikland 1997).

Gävlekravallerna

Den 29 april 1903 hade hundratals människor samlats på Fisktorget ( Hamntorget) för att demonstrera till stöd för de arbetare som dragits in i en arbetskonflikt i hamnen. Meddelandet om att polisen förbjudit demonstrationen gjorde människorna på torget ursinniga och de försökte storma broarna vid Drottning- och Fältskärsgatorna. Polisen höll emot men Svängbron forcerades och marschen gick förbi Södra station upp till Kungsgatan där man svängde av mot Nybron (se Kungsbron). Där stoppade ridande polis till en början framfarten, men polismännen tvingades ge upp.
Demonstranterna kom så småningom tillbaka till Fisktorget, och de främsta i tåget arresterades i brandstationen. Torget omringades av militär och flera hundra personer inklusive kvinnor och barn blev instängda. Då alla måste begära tillstånd av polismästaren för att få lämna torget blev detta inte tömt förrän vid fyratiden på morgonen. Ett 50-tal personer antecknades och ett 20-tal anhölls.
Tidningarna skrev om upplopp och kravaller, det hela väckte uppmärksamhet i hela landet och många protester framfördes.
Grunden till strejken var att arbetsgivarna för hamn- och stuveriarbetarna ville sänka lönerna och att arbetsförhållandena var usla. När förhandlingarna strandat, cirka 700 arbetare stängts ute från arbetsplatserna och strejkbrytare hade värvats och inkvarterats i fartyg vid Limön och Djuphamn utanför Engesberg blev det dagliga bråk och slagsmål. Arbetare dömdes för misshandel av strejkbrytare.
LO:s ekonomiska stöd till arbetarna drogs in efter cirka två och en halv månad, de uppmanades att godta arbetgivarnas villkor och återgå till arbetet - vilket även skedde. Se även Brädgårdsarbetarstrejker och Storstrejken 1909.

Björkman, Carl Adolf

(1831-1908), landshövding 1883-1899, var lärare vid Skogsinstitutet och hade där skogshushållning och skogsindelning som huvudämnen. Han gav även ut facklitteratur som ”Handbok i skogsskötsel” 1868.
B. blev generaldirektör för Skogsstyrelsen.
Som landshövding arbetade han för anläggandet av järnvägar, flottleder och landsvägar och för nya provinskartor.
B. återupplivade 1889 Gestriklands Fornminnesförening och startade föreningens ”Meddelanden”. Han fick guldmedaljer av Hushållningssällskapet och Gefleborgs skytteförbund, blev hedersledamot av Föreningen för skogsvård och Lantbruksakademien.
Källa: Hagen, E: Livet på Gefleborg.

Tidningar

Den lokala pressen i Gävle består i dag av de dagliga tidningarna Gefle Dagblad, startad 1895, Arbetarbladet från 1902 och veckotidningen Gästriklands Tidning.
De första landsortstidningarna började komma ut i mitten av 1700-talet och Gävle kom på femte plats med Handelstidning från Gefle, som 1765 fick utges i Gävle och Gävleborgs län varje lördag "med handels- och hushållsämnen och nyheter om priser". Utgivare var boktryckaren Ernst Peter Sundqvist och redaktör tullkontrollören Jacob Tottie.
Tidningen levde bara ett år, men 1783 började Sundqvist ge ut Gefle Weckoblad som året efter och ända till 1805 hade namnet Veckoblad för Gefleborgs län och erbjöd ett friare innehåll än föregångaren.
Tidningen bytte sedan namn och ägare flera gånger och utkom som Gefleborgs Läns Tidning två gånger i veckan från 1835. Efter 1837 framträdde konservativa drag i tidningen i polemik med den nystartade Norrlands-Posten, som stod för en liberal linje.
Gefleborgs Läns Tidning upphörde 1847 men återupplivades några år på 1890-talet. Gefle-Posten som först var veckotidning blev senare daglig och med allt mer konservativ inriktning.
På 1830-talet fick de politiska dagstidningarna sitt genombrott i Sverige. I Gävle har många tidningar startats som under längre eller kortare tid haft verksamhet med olika utgivningsintervaller.
1895 startades Gefle Dagblad som vände sig till människor med liberala värderingar i syfte att föra småfolkets och de frisinnades talan. Tidningen har verksamhet än i dag och för en socialliberal debatt.
För att hävda arbetarklassens intressen startades 1902 Arbetarbladet som veckotidning, från 1905 daglig tidning och ännu verksam. Debatten mellan de båda tidningarna är livlig. Hasselberg, G: Press och litteratörer (ingår i Ur Gävle stads historia); Hedenius, S: Två seklers press (ingår i STF:s årsskrift 1982, Gästrikland).

Mariakyrkan

En testbilds brödtext

En testbilds brödtext

Sätra, invigdes 11 september 1971 som distriktskyrka i Heliga Trefaldighets församling, men blev församlingskyrka i nya Maria församling 1978. Kyrkan, som är placerad i Sätra centrum, ritades av Fritz Ridderstolpe vid Höjer Ljungqvist Arkitekter i samarbete med Gavlegårdarna som planerade området. Mariakyrkan är byggd i suterräng och innehåller förutom kyrka även lokaler för församlingsverksamhet och pastorsexpedition. Fasaden har släta rektangulära väggar av slammat tegel och mot den ljusa fasaden står vid sidan av huvudentrén mot ett torg den raka klockstapeln av trä med fem klockor. Vid altaret är ett stort träkors av träsnidaren Per Nilsson-Öst placerat och korväggen har en textil utsmyckning. Orgeln kommer från Mårtenssons orgelfabrik i Lund.
Kyrkobyggnaden om- och tillbyggdes 1991. Karlsson, A.M. Kilström, I.B: Gästriklands kyrkor - medeltid möter nutid (Från Gästrikland 1988).

Frykberg, Sten

(1910-1983), pianist och dirigent som under åren 1934-1938 ledde Gävleborgs läns orkesterförening (se Gävle Symfoniorkester). Debuterade som pianist i Göteborg 1928 och verkade därefter som orkesterledare även i Helsingborg, Stockholm och Göteborg. F. gästdirigerade dessutom i många länder i Europa och Asien. Anställdes vid Sveriges Radio och ledde i många år Önskekonserten, ett radioprogram för klassisk musik.
F. komponerade den kända och ofta spelade marschen "Bohus bataljon. Sohlmans musiklexikon.

Brodin

en av Gävles ledande sjöfartsfamiljer i första hand på 1800-talet. Släkten gjorde sig också bemärkt inom industri, handel och politik. Brodins familjegrav på Gamla kyrkogården har ett monument utfört av konstnären Ida Matton föreställande en fartygsstäv där sorgens genius som en ung kvinna står med ett litet barn.
1. Olof d ä, fiskare, sedermera sjökapten, som kom till Gävle från Tynderö socken i Medelpad.
2. Olof d y (död 1867), son till Olof d ä (1), sjökapten som gick i skeppsbyggarlära hos Pehr Elfstrand och Lars Bång. Han startade Brodins Skeppsvarf 1849.
3. Olof August (1840-1911), son till Olof d y (2), skeppsbyggare och fartygskonstruktör, redare med fraktfart på bland annat Sydamerika. Övertog 1867 i samband med faderns död Brodins Skeppsvarf och anlade 1873 tillsammans med J.A. Bång och Carl Hyckert Gävle Varv, kallat Brynäsvarvet, på Brynäsudden. Direktör i Nordisk skibsrederforening 1889-1905, initiativtagare till Sveriges Redareförening 1909.
Han representerade Gävle i andra kammaren 1887-1893 och 1897-1905, tillhörde liberala samlingspartiet 1900-1905 och arbetade för fri handel. Ledamot av stadsfullmäktige 1871-1907, drätselkammaren 1876-1885, Gävleborgs läns landsting 1882-1892 och flera styrelser och nämnder. För sina förtjänster i samband med stadsbranden 1869 fick han guldmedalj. Riddare av Vasaorden 1899. Som en hedersbetygelse har minst ett fartyg fått namnet O.A. Brodin.
4. Erik (1872-1931), son till Olof August (3), skeppsbyggare och redare med intressen i industri och handel. Han startade 1916 E Brodins Varvs AB, som gick i konkurs 1921 men ombildades till Gävle Varvs och Verkstads Nya AB, se Gävle Varv, 1922. Han var även delägare i Gefle Porslinsbruk och AB Gefle Separator. Donerade medel till Stenebergsparken på Brynäs "då det var för långt för arbetarna att gå till Stadsparken", och 50.000 kronor till en fond där avkastningen skulle användas till friplatser på Gävle lasarett för medellösa och mindre bemedlade personer, främst från Gävle. Ledamot av stadsfullmäktige 1909-1910 och 1911-1916. Svenskt Biografiskt Lexikon; Arbell, G, & Humbla, Ph: Gävle Varvs & Verkstads Nya AB 1873-1948; Elfstrand, P: Hamn, sjöfart och varv (ingår i Ur Gävle stads historia).

Holmkanalen

Öster sträcker sig från Lilla Esplanadgatan till ett stycke öster om Näringsgatan och följer Nygatans södra sida. Därefter är den igenlagd ett stycke varefter den är ett naturligt vatten där bland annat Lillåvarvet har legat vid Alderholmens norra sida. Holmkanalen är den lilla rest som finns kvar av Östra Lillån. Löfgren, F, Sollbe, B: Gävlevandringar med Folke.

Strömvallen

Gävles stadion, Kungsbäcksvägen 24, hör till de klassiska idrottsplatserna i Sverige.
När Isaac Westergren blev ordförande för idrottsplatsstyrelsen arbetade han för att göra en modern anläggning av den gamla idrottsplatsen från 1903 på Mattonska vretarna, ofta kallad Strömdalens idrottsplats. Gävle stad hade upplåtit idrottsplatsen till Gefle Idrottsförening, IFK Gävle och Gefle Sport- och Gymnastikförening, och löparbanor hade anlagts 1914.
Efter det att Adolf Ahlgren skänkt ytterligare mark kunde Strömvallen invigas 1923. Namnet föreslogs av långdistanslöparen Sven Nordling i en pristävling. Bidrag till bygget fick man genom att skolbarn sålde "tegelstenar", kuponger tryckta som tegelstenar, för 25 öre. Läktarna ritades av Gävlefödde Erik Vestergren. Ytterligare läktare byggdes till 1933, och 1937 blev Strömvallen kommunal idrottsplats. Skulpturen Löparen av Olof Ahlberg sattes 1947 upp utanför entrén för att hedra Gunder Hägg.
Strömvallen är mest känd för de stora friidrottsgalorna under Häggepoken och som fotbollsarena, men där har förekommit de mest skiftande arrangemang, inte minst på vintrarna. Under några februariveckor 1954 ordnades där så skiftande verksamheter som en bandylandskamp, en konståkningsuppvisning, en isracinggala och en nationell skridskotävling. På senare år har Strömvallen och träningsplanen väster om anläggningen använts som konsertarena i samband med Cityfesten.
1966-1967 gjordes en omfattande upprustning av ståplatsläktare och sanitära utrymmen.
I samband med att friidrottsanläggningen Gavlestadion byggdes 1983 förvandlades Strömvallen från en traditionell idrottsplats till fotbollsstadion med åskådarplatser alldeles intill gräsplanen. Wickberg, E: Kring Strömvallen (ingår i Ur Gävle Stads historia).

Café Artist

Norra Slottsgatan 9, restaurang i affärshuset Winn i anslutning till Hotel Winn. En pianobar och ett kafé finns i restaurangen.

Tempovaruhusen

Kvartetten Gustav Björklund, Anna Lisa Hemlin, Kjell Fjällström och Birgitta Nilsson framför Tempo på Södra Kungsgatan.

Kvartetten Gustav Björklund, Anna Lisa Hemlin, Kjell Fjällström och Birgitta Nilsson framför Tempo på Södra Kungsgatan

I Gävle öppnades den 29 november 1934 vid Norra Kungsgatan 3 ett Tempovaruhus på 900 kvadratmeter. I augusti 1972 invigdes nytt varuhus vid Stortorget, med matvaror och restaurang i källarplanet och parkeringshus på taket för 380 bilar. Tempo fick en försäljningsyta på 4.000 kvadratmeter och hade 146 anställda. Varuhuset byggdes senare om och lämnade delar av försäljningsytan till lokaler för Posten.
I de lokaler på Södra Kungsgatan 7 där Systembolaget senare startade en butik flyttade Tempo Livs in när huset var nybyggt 1960.
Tempovaruhusen slogs 1978 samman med Epa och bytte 1985 namn till Åhléns.
Valbo Köpcentrum öppnades 1970 var Tempo en av de butiker som fanns med från början. Namnet har senare ändrats, först till B och senare Robin Hood.

Domus

När Domushuset invigdes hade en fjärdedel av torget, 25 meter, försvunnit. Bygget väckte heta känslor hos gävleborna

När Domushuset invigdes hade en fjärdedel av torget, 25 meter, försvunnit. Bygget väckte heta känslor hos gävlebornaFotograf: Gun Wigh

Konsum Gävleborgs varuhus vid Stortorget, öppnades 1973 och byggdes med parkeringsdäck över två kvarter, därmed även över Stapeltorgsgatan och Norra Skeppargatan som tidigare avslutat Stortorget mot väster. Stor debatt föregick beslutet om att ta en bit av torget i anspråk till varuhuset.
1983 sålde Konsum Gävleborg fastigheten till handelsbolaget Pedagogen, som inredde lokaler för modebutiker i källarvåningen, invigda 29 mars 1984 och lanserade under gruppnamnet 9:an efter adressen Drottninggatan 9.
Under slutet av 1980-talet kom förslaget att bygga konserthus på varuhusets tak med trappor direkt till Stortorget och med en gångbro över Nygatan till Hotell Winn. Men i stället byggdes Filmstaden, som invigdes 21 december 1991, och varuhusets fasad mot torget fick en avrundad, glasad utbyggnad. Där byggdes även kontor. 
Fastigheten såldes 1996 av Atrium Fastighets AB till Fastighetspartner. 2003-2004 genomfördes en omfattande ombyggnad som ledde till en utökning av antalet butiker från 20 till 50 och etablering av flera restauranger och kaféer. Därmed försvann också Domus som begrepp i Gävles butiksliv.
Valbo Köpcentrum öppnades 1970 var Domus en av de butiker som fanns med från början. Namnet har senare ändrats till både Obs och Coop Forum.

 

Kockens kryddor

varunamn på den stora artikeln kryddor som torkas och förpackas hos Kraft Foods. Kockens hade tidigare en kryddbod vid Snus-Majas tomt. Den övertogs senare av en privatperson som satsat på att sommartid driva kryddbod och kafé.

Konstlinjen

 
kallas den utbildning Bollnäs folkhögskola startade 1966 som filial i Gävle. Undervisningen hölls till en början i Marielunds nedlagda Konsumbutik men flyttades senare till före detta Ångväveriets byggnad på Söder. Sedan 1996 har konstlinjen nya lokaler tillsammans med Vårdskolan i Vallbacksskolan. Linjens förste huvudlärare var Nils Söderberg.

Dammbron

vid Silvanum anlades 1900 i samband med att Strömdalens kraftstation byggdes. Den blev färdig 1902.

Spårtaxi

1994 lade stadsarkitektkontoret fram en delrapport av projektet Studie av spårtaxi i Gävle, där man studerat en högbana för spårtaxi, ett förarlöst system där banan löper ovan mark med eldrivna, förarlösa vagnar och är skild från all annan trafik. Fördelar som redovisats är hög reskvalitet, liten olycksrisk, måttlig reskostnad, ökat gatuutrymme för gående och en positiv upplevelse med utblickar över gatuliv och stadsbebyggelse. Som nackdel anges bansystemets intrång i stadsbilden. Gävle skulle bli ett pilotprojekt år 2010.
Kostnaden beräknades till två miljarder kronor, varav staten skulle lämna ett bidrag på hälften. Stadsarkitektkontoret: Delrapport Stadsbild, studie av spårtaxi i Gävle, 1994.

Vattenverket Helsan

stod färdigt 1898 på Sätraåsen öster om järnvägsspåren vid Strömsbrovägen, efter byggnadschefen John Ekelunds ritningar, när Strömsborgs vattenverk hade tjänat ut. Efter att tidigare ha använt ytvatten från Gavleån kunde man nu få grundvatten från Sätraåsen. Sekelskifteshuset med texten Vattenledningsverk på norra gaveln övergavs när Sätraverket togs i drift 1960. Helsan-fastigheten såldes senare och blev industrihus för mindre företag.

Tillbaka 

Andersson & Lundqvist AB

etablerades 1887 av köpmannen Carl Magnus Andersson och skeppsredaren Carl Gustaf Lundqvist. Firman driver genom dotterbolagen A & L Shipping och A & L Spedition skeppsmäkleri, befraktning och spedition. Andersson & Lundqvist har magasin i Inre hamnen, varav det ena uppfördes 1939, och ett i Fredriksskanshamnen. Företaget har också haft lokaler vid Norra Skeppsbron. 1958 byggdes ett kontorshus, ritat av B. Lundberg och taget i bruk 1959, vid Drottninggatan 48 på Alderholmen. Firman, som ombildades till aktiebolag 1934, började på 1920-talet sälja biljetter till båtpassagerare. Den verksamheten utvecklades senare till dotterbolaget A & L Resebyrå AB. Ölund, L.R: Andersson & Lundqvist AB 100 år.

Brodins Skeppsvarf

med såg och snickerifabrik hade sin grund i det skeppsbyggeri som 1849 startades av Olof Brodin d y och som 1863 fick egen varvsplats på det så kallade Fiskarevarvet inom Södra Varvet på Gavleåns södra sida. 1867 övertogs varvet av sonen Olof August Brodin som drev det till 1903. 141 fartyg, däribland en del ångfartyg, byggdes mellan 1867 och 1903, då skeppsbyggeriet vid varvet upphörde. Snickeriet lades ner 1909 till följd av storstrejken. På Brodins Skeppsvarf byggdes Briggen Gerda 1868 och fyrskeppet Almagrundet, som starka krafter försöker få till Gävle 1896. Källa: Arbell, G, & Humbla, Ph: Gävle Varvs & Verkstads Nya AB 1873-1948.

Hucken

omtvistad kaj. Det finns olika åsikter om vad som är Hucken. Några anser att det är det den yttersta delen av Södra Skeppsbron, kajen mellan Gavleån och Stenborgskanalen. Andra hävdar att Hucken ligger på norra sidan om Gavleån, på Alderholmen, där järnvägsvagnarna lossades och lastades från fartygen. Namnet skulle då komma av de hakar som fäster järnvägsvagnarna vid varandra, hook på engelska. Lokalhistorikern Jan Sterner menar att en landtunga som kallades Hucken i gamla tider sköt ut från östligaste delen av Alderholmen, vilket även finns med på en karta från 1935. Även Sterner tror att namnet kan komma av engelskans hook (krok) men här i betydelse av den inbuktning, krok, som Alderholmen hade på östra sidan i äldre tid.
Namnet har även stavats Houcken. I häftet "Beskrivning över Gefle" från 1933 sägs att efter tullhuset "fortsätter vi längs Norra Skeppsbron till östra hamnpiren med Houcken". Sterner, J: Gatunamn och Gävlehistoria (Från Gästrikland 1997).

Avan

område öster om Testeboån mittemot Lexvall. Här fanns lantgården Avan som i början av 1700-talet ägdes av Jurgen Folcker, se Stigslund.

Gävle Godtemplares Idrottsklubb

Michael Lind är en av många storspelare som fostrats i GGIK.

Michael Lind är en av många storspelare som fostrats i GGIK.

GGIK, även kallat Godis och Saftpiraterna, är mest känt för sitt ishockeylag, men då klubben bildades i maj 1906 fanns ingen tanke på ishockey eftersom det skulle dröja ytterligare drygt 30 år innan sporten kom till distriktet. Initiativtagaren Axel Hällström hade snarare fotboll, längdskidåkning, gymnastik och friidrott i tankarna när han samlade till det första mötet, men så småningom kom medlemmarna också att ägna sig åt tennis, handboll, bandy, backhoppning och cykel. I viss mån även orientering och så småningom alltså ishockey.
GGIK:s första ishockeymatch spelades i januari 1940. Två år senare startades ett juniorlag som i första kvalmatchen till allsvenskan vann med 5-3, alla målen gjorda av Hans "Stöveln" Öberg. GGIK fick 1949, samma år som klubben spelade sin första SM-final, representera Tre Kronor som landslag mot Finland.
1952 vann GGIK åter division I Norra efter en rafflande kamp med bland andra Hammarby, och Gävle drabbades för kanske första gången av hockeyfeber. Extratåg sattes in till bortamatcherna, och de som inte hade möjlighet att åka med kunde följa vissa matcher i direktreferat som spelades upp i högtalare i läroverkets aula. Entréavgiften var 1:25, men i finalspelet mot Södertälje höjdes priset till 1:50.
1954 gick klubben till final igen men förlorade då mot Djurgården.
GGIK tog till slut SM-guld 1957, var då den första klubb utanför Stockholmsområdet som vann SM i ishockey, och spelade i högsta serien från 1947 till 1964.
Cykelsporten upptogs 1921 och GGIK blev på 1920-talet känt i Sverige genom sina bancykeltävlingar på Strömvallen med världsmästare och olympiavinnare som dragplåster och genom Kalle Karlssons, Gävle-Karlssons, bravader i Sexdagarsloppet. Han gjorde 1928 sensation genom att vinna B-klassen och tre etappsegrar. Han omkom i en trafikolycka 1931.
Stora namn inom friidrotten var på 1940-talet bröderna Victor (110 meter häck) och Lennart (100 meter, längd) Widell. Ledaren Bengt Modigh lade på 1960-talet grunden till en omfattande ungdomsverksamhet, och då häcklöparen Bo Forssander 1971 flyttade till Gävle för att arbeta som tingsnotarie valde han att representera Gävle GIK - som då fick sitt första SM-guld i friidrott. Forssander tävlade också i OS i München 1972.
På senare år har innebandy blivit klubbens mest framträdande verksamhetsgren med både herr- och damlag på svensk elitnivå.
Klubben arrangerade från 1921 till 1951 Idrottsbazaren, senare Pelarsalongen, i Borgarskolans gymnastiksal under jul- och nyårshelgerna och drev 1931-1951 Godtemplarträdgården. 1940 köptes Lindesberg på Norrlandet till sommarhem. Det drevs till 1966.
GGIK har klubblokal i Nynäsgården, se Nynäs, och för innebandyn på Brynäsgatan 28
En mycket framträdande ledare i klubben var Gottfrid "Gotte" Lindberg, mångårig ordförande som 1952 invaldes i Svenska Ishockeyförbundets styrelse.
Bland många legendariska spelare i ishockeylaget kan, vid sidan av Hans "Stöveln" Öberg, följande nämnas:
· Gert Blomé, född 1934, back. VM-bronsmedaljör 1958. Efter att ha värvats av Västra Frölunda erövrade han ett VM-guld, två VM-silver, ett OS-silver och ett VM-brons under perioden 1962-1967. Därtill SM-guld med Gävle GIK 1957 och med Västra Frölunda 1965. Fick utmärkelsen Guldpucken 1965. Stor grabb nummer 55.
· Hans Isaksson, född 1925, målvakt. Vann VM-guld 1953, VM-brons 1954 och SM-guld 1957. Stor grabb nummer 40.
· Gösta Westerlund, född 1936, forward. SM-guldmedaljör 1957 (även 1963 med Djurgårdens IF). Tog VM-brons 1958 och blev VM-femma 1959.
· Carl-Göran Öberg, "Lill-Stöveln", född 1938, forward. Yngre bror till "Stöveln". Vann med GGIK SM-guld 1957 och 1961, med Djurgårdens IF 1962 och 1963. VM-bronsmedaljör 1958, VM-silvermedaljör 1963, OS-silvermedaljör 1964, VM-bronsmedaljör 1965, VM-silvermedaljör 1967. Stor grabb nummer 61.
Även K.E. Djusberg, Kurt Cedervall och Valter Åhlén spelade i Tre Kronor på 1950-talet, och på senare år har GGIK fostrat många ishockeyprofiler som blivit stora namn i andra klubbar, främst Brynäs. Några exempel är Tommy Sandlin, Anders "Masken" Carlsson, Michael Lind, Andreas Dackell, Mikael Lindholm, Thomas "Kuben" Andersson, Niklas Wikegård, Jonas Johnsson, Adam Andersson och Nanna Jansson. Källor: Gävle Godtemplares Idrottsklubb 50 år, 1906-1956; Kriström, U: Gävle GIK 100 år 1906-2006.
Internet: www.ggik.se; www.ggikhockey.se

Petersson, Oskar

(1850-1911), redaktör, känd godtemplare från Gävle som ansåg att "varje godtemplarloge borde göras till medborgarskola för sin ort". P. var 1888-1900 sekreterare i Sveriges Storloge af Internationella Godtemplarorden. Han medarbetade i tidningarna Folkets Vän och Framtiden.
P. är begravd på Gamla kyrkogården, där ordensbröder reste en minnesvård.

Sterner, Mauritz

(1869-1931), född i Skåne, folkbildare, sångkompositör och nykterhetsman. Adjunkt i kemi, fysik och matematik vid Gävle högre allmänna läroverk, Vasaskolan, 1907-1931, ledamot av stadsfullmäktige 1913-1916. S. har betytt mycket för föreläsningsverksamheten i Gävle och Gästrikland, ledde 1919-1931 Gävle Arbetareinstitut och var populär föreläsare i humanistiska ämnen. S. skrev dikter, många tonsatta och intagna i nykterhetsorganisationernas sångböcker, och "Kantat vid Godtemplarordens 50-årsjubileum i Sverige". Åren 1911-1926 var han ledare för IOGT:s studieverksamhet i Gästrikland, vilket blev ett mönster för studiearbete. Gav i tio år ut tidskriften Studiecirkeln, redigerade och skrev artiklar i Föreläsningsbiblioteket, organ för Godtemplarordens folkbildningsarbete, blev 1914 internationella storlogens studieledare och hade förbindelse med folkbildning i alla världsdelar.
S. publicerade diktsamlingar, minnesskrifter, hjälpredor i godtemplararbete och läxläsning, översatte flera arbeten från engelska till svenska. Fonden Mauritz Sterners minne, grundad 1932, förvaltad av Gävleborgs läns bildningsförbund, fick som uppgift att främja folkbildningsverksamheten i Gästrikland. Signaturen Corinna i Svenska Dagbladet, journalisten Greta Bolin, var styvdotter till S. Folkrörelser del 1; Norling, N.S: Till Mauritz Sterners minne (stencil).

Edqvist, Carl

(1893-1963), folkbildare och nykterhetsvän, född i Valo, Stockholms län, död i Gävle. Folkskollärare vid Holmsundsskolan i Bomhus 1921-1957. E. var studieledare i Gästriklands distrikt av IOGT, vars tidning Studiecirkeln han var med om att starta 1915, och deltog 1921 i bildandet av Studiecirkelfolket, samarbetsorgan för studiearbetet inom nykterhetsrörelsen i Gävle. Han var sedan ordförande i många år. Dessutom ordförande i Sveriges lärares nykterhetsförbunds Gävlekrets och i Gästriklands bildningsförbund. Sekreterare i Föreningen Norden i Gävle, aktiv i Bomhus föreläsningsförening och Gävle Arbetareinstitut. E. fick Gävle stads förtjänstmedalj och 1958 Gefle Dagblads kulturpris.
1963 grundades Carl Edqvists minnesfond, förvaltad av Gävleborgs läns bildningsförbund, vars styrelse vartannat år delar ut minnesgåva eller stipendium till förtjänta folkbildare. Järvby, K: Carl Edqvist, folkbildare och nykterhetsvän (stencil).

Ångkvarn

 
Gefle Ångquarn, Södra Centralgatan 26, byggdes i början av 1890-talet av Eric Sjöström, som 1895 sålde kvarnen till A.H. Eriksson. Verksamheten fortsatte till 1910-talet.

Sjömanskapell

byggdes på Bomhusudden närmast redden där stora fartyg ankrade. Kapellet, som rymde 600-700 personer, invigdes 1872 och hade bekostats av Eric Sjöström, ledamot av Missionsförsamlingens styrelse. Dit kom stadsbor med båtar och olika präster och predikanter predikade, vid behov även på engelska. Verksamheten pågick i tio år. Ett par församlingar erbjöds därefter att överta kapellet, men de ville satsa på sjömansverksamhet i staden. För Evangeliska Fosterlandsstiftelsen resulterade det i att man byggde Sjömanskyrkan. Fredlund, H: Väckelsen i staden (Från Gästrikland 1995).

Södermalmstorg

skapades genom att två tomter utlades till torg söder om kåkstaden på Söder när Södermalm byggdes på 1800-talet. Vid Södermalmstorg byggdes 1855 Södra bönhuset på den plats där Pingstkyrkan nu ligger. Efter stadsbranden 1869 byggdes skolbaracker vid torget.
Vid omdaningen av Söder på 1950-talet byggdes torget om och fick parkeringsplatser för bilar. Själva torgytan, som numera är bilfri, fick 1967 bronsskulpturen "Havsgrupp 1" av Olof Hellström, Uppsala, som en samlande punkt. Skulpturen står i en bassäng av granit och visar tre figurer i en båt i hård kamp mot havet och stormen. Mansfeld-Håkanson, S: Skulptur i Gävleborg.

Andersberg

stadsdel med cirka 4600 invånare, belägen sydöst om centrum vid Hedesundavägen. 1972 påbörjades arbetena med stadsdelen, som byggdes i etapper och stod klar 1976. De röda femvåningshusen har gett Andersberg namnet "Den röda stadsdelen". Ett småhusområde omger dess centrum, som planerades av Kaj Sucksdorff och invigdes 27 november 1976. Stadsdelens gator har namn efter vädertyper och himlafenomen.
Där Andersbergs centrum med ungdomsgården Helges ligger fanns tidigare fastigheten Agnesberg. Namnet Andersberg kommer av ett litet torp eller bondgård som låg ungefär där Andersbergs idrottsplats ligger.
I Andersberg står skulpturerna "Festis" av Bengt Eklund, "Skogsdunge" av Karl Emil Berglin och "Anhalten" av Pär Lindblad. Se även Sterner, J: Gatunamn och Gävlehistoria (Från Gästrikland 1997); Ehn, M: Skulpturstaden Gävle.

Gävle Gille

hembygdsförening i Gävle som verkar för bevarandet av värdefulla miljöer och byggnader och för att öka kunskaperna om staden. Gillet bildades 1951 för att protestera mot rivningarna på Söder. Det skedde på initiativ av Folke Löfgren, som blev föreningens förste ordförande och innehade posten i 37 år.
Gävle Gille (som inte ska förväxlas med Gillet Gamla Gefle) ordnar studiecirklar, kyrkogårds- och stadsvandringar och utflykter. Gillet arrangerade 1961 en utställning med foton, "Gamla Gefle framkallat", som medlemmarna Bertel Larsson och Helmer Viklund 1964 omvandlade till en bok med samma namn (ny upplaga 1988, kompletterad med nya bilder). 40 år med Gävle Gille, medlemsblad 1/1992

Porterbryggeri AB

som låg mittemot tingshuset mellan Kyrkogatan och Norra Strandgatan, revs i slutet av 1960-talet. På tomten ligger nu landstingshuset.
Bryggeriet grundades 1873 och tillverkade malt samt malt- och läskedrycker. 1942 bildades Förenade Bryggerier AB genom sammanslagning av Porterbryggeri AB, Gefle Bryggeri AB, Wadmans Bryggeri AB och Ångbryggeriet AB.

Mineralvattenfabriken Helsan AB

grundades omkring 1900 och byggde fabrik vid Sjätte Tvärgatan 31. 1910 sammanslogs Vattenbolaget Kronan och Vattenfabriken Örnen med Helsan till Mineralvattenfabriken Helsans Nya AB och verksamheterna sammanfördes till Helsans fastighet. Där producerades på 1940-talet läskedrycker, sodavatten och natursafter i stor omfattning. Helsan har på senare år återuppstått som varumärke för Gefle Borg Bryggeris bordsvatten. Wendel: Beskrivning över Gefle med omnejd

Gustafsbro

äldre industriområde vid Västra Vägen mellan länssjukhuset och Gavleån intill Gavlebron. Här har flera företag haft verksamhet, bland andra Gefle Glasbruk, Gefle Tändsticksfabrik (se Tändsticksfabriker), Västra fabriken, Gefle Bryggeri AB och senare Bockens Bryggerier. Området kallades tidigare för Löten, Johanneslöt eller Johannesfrid.

Asker, Carl Fredrik

(1857-1936), har betraktats som initiativtagare till Villastaden. Den uppgiften har dock kommit att ifrågasättas. A. var VD vid  Gävle-Dala Järnvägs AB och hade redan före Villastadens tillkomst verkat för att järnvägens bostäder i Hagaström skulle byggas som radhus, ritade av Sigge Cronstedt. 1904 slutade A. vid GDJ, sålde sin villa Askerbo till Emil Matton och flyttade till Djursholm.
En sentida ättling, Curt Asker, har gjort internationell karriär som konstnär och fick 1985 Läkerols svenska kulturpris. Han har dessutom uppmärksammats i Gävle, var en av de konstnärer som 1985 bidrog till utsmyckningen av VårdskolanKällor: Från Gästrikland 1977; Lindh, L, Lundblad, B: Erik Alfred Hedin 2007.

Wockatz, Justus

(1856-1940), folkskoleinspektör 1893-1904, grundade 1904 Mindre folkskoleseminariet i Hagaström. På Wockatz¹ förslag startades 1896 en uppfostringsanstalt för Gävleborgs län vid det nedlagda hälsingebruket Gullgruva, ägt av greve von Hallwyl, och med ekonomiskt stöd av bland andra familjen Wockatz, senare även av Gävleborgs läns landsting. Gralén, J: Folkskoleinspektörerna i Gävleborgs län, del 2 1877-1914.